lu.se

Institutionen för kulturvetenskaper

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Analog kultur

Noden och dess forskningstema

Forskarna inom noden för studier i analog kultur möts i intresset för samspelet mellan människor och medier, mellan samhällen och kommunikationsstrukturer och vi är särskilt inriktade på frågor som har med analog, grafisk kommunikation att göra. I ett kommunikationshistoriskt makroperspektiv kan man dela in historien i fyra kulturer vars förutsättningar för tänkande och handlande i hög grad bestämts av de sätt att kommunicera som primärt stått till buds. Dessa fyra är den muntliga kulturen, den handskriftliga kulturen, tryckkulturen och den digitala kulturen. Den muntliga präglas av avsaknaden av skriftsystem, den handskriftliga av skriften och den samtidiga avsaknaden av reproduktionsteknik.

Tryckkulturen utmärks av det reproduktiva, av massproduktion, spridning och konsumtion av identiska, mångfaldigade texter, bilder, siffror, noter, ritningar, mönster, diagram med mera. Den digitala kulturen, slutligen, utmärks bland annat av teknikens grundläggande delning mellan hur informationen lagras (i binära koder) och hur den visas (som läsbar text/bild etc) samt av det brott mellan tid och rum som digital kommunikation möjliggör (en text som skrivs i Norrbotten kan i nästa andetag läsas i Patagonien).

Den digitala tekniken och kulturen förenar på ett nytt sätt, genom de nya skillnader som uppstått, det handskriftliga och det trycka såsom varande analoga kommunikationsmedel. Det digitala gör den analoga kommunikationskulturens egenart tydligare och i noden förenas vi av ett engagemang för den rikedom av humanvetenskapliga problem som ryms inom dess empiriska och teoretiska fält. Vi ägnar oss åt frågor som har att göra med informationsspridning och informationspolitik, kunskaps- och idéutveckling, kunskapsackumulation, samlande, arkivering och offentliggörande, utveckling av standarder och avvikelser, läs- och skrivkultur, massamhälle-individualism, ikonografi och visuell kultur, representation och reproduktion, intermedialitet och mediematerialitet, grafiska konventioner och grafisk retorik samt historiska och teoretiska aspekter på teknik och formgivning, för att nämna några exempel. Materialitetens betydelse för upplevelsen och förståelsen av medier och de budskap de kommunicerar är ett viktigt tema. Vi omfattar inte endast tryckta medier utan även andra analoga, grafiska mediers roll inom tryckkulturen med frågor såsom det handskrivnas, tecknades, ritades, ristades eller maskinskrivnas (alltså ”originalens” och ”det unikas”) betydelse, både som sådana och i kulturer kännetecknade av grafisk reproduktion.

Metodfrågor

Ett område som ägnas särskilt intresse inom noden för analog kultur är metodologi och särskilt frågor om den grafiska artefakten som kunskapskälla och evidensmaterial. Boken, bilden, blanketten, brevet, skissen, tidningen, broschyren, fotot, diagrammet, 100-kronorssedeln, klistermärket, frimärket och alla andra typer av dokument säger oss något genom sitt ”innehåll” men de genererar också mening som artefakter, som beståndsdelar i bibliotek och arkiv, som fysiska föremål som organiserats, värderats, samlats, gallrats ut, förbjudits och på andra sätt både skapat och laddats med mening. Frågan om hur vi kan studera detta, och om praktiskt kunnande och praktikens betydelse för den teoretiska förståelsen, är ett centralt tema för noden. Som ett led i nodens program håller vi workshops med laborativa inslag, företar oss studieresor och bjuder in personer med för nodens forskare intressant specialkunskap.

Verksamhet och samarbeten

Noden, som samlar företrädare för en rad olika discipliner, vill med hjälp av seminarier och workshops främja intellektuellt och vetenskapligt utbyte mellan forskare inom Institutionen för kulturvetenskaper samt med dessa forskares externa nätverk och andra intresserade kollegor. På så sätt skapas nya kontaktytor och idéer, insikter och samarbeten av olika slag kan uppstå. Vi har medlemmar från samtliga av institutionens avdelningar och vi välkomnar alla intresserade forskare att bli delaktiga och/eller att föreslå samarbeten och aktiviteter!

Kommande händelser och löpande aktivitet

Texter i estetik och medieteori – ny läsgrupp under formering

Anna Fürstenberg, student på masterprogrammet Litteratur-Kultur-Media, drar tillsammans med Heidrun Führer och Forskningsnoden för studier i analog kultur igång en läsgrupp med fokus på estetik och medieteori. Intresserade hälsas välkomna:

Welcome to the Lund University Faculty-Student Aesthetics Group in cooperation with the Analogue Node of the Department of Arts and Cultural Sciences. The group will meet once every other week to discuss papers, chapters, themes, and topics pertaining to aesthetics, social theory, media/intermediality, and the arts.

Our first meeting was held on Tuesday, October 17th. The reading for our first discussion was Walter Benjamin's ”Unpacking My Library: A Talk about Book Collecting".

For questions or further information, please contact:
Anna Fürstenberg, an6037fu-sstudent.luse 
Heidrun Führer, heidrun.fuhrerkultur.luse

Höstterminen 2017:

14 november, 10.15-12.00, rum LUX C327 – Helena Bodin: ”Bländade av det osynliga” – om ekfraser av ortodoxa ikoner
En ekfras syftar till att skapa närvaro och levandegöra sitt föremål. Från bysantinsk tid finns många ekfraser av ortodoxa ikoner och kyrkorum. Inom den senmoderna svenska litteraturen har bland andra Birgitta Trotzig och Ingemar Leckius ägnat sig åt ortodoxa ikoner. Vad innebär det att förstå också deras texter som ekfraser? Och, omvänt, kan en dikt förstås som en skriven, verbal ikon, i den meningen att den förmedlar det heligas närvaro till läsaren?

Helena Bodin, litteraturvetare vid Stockholms universitet och Newmaninstitutet i Uppsala, talar utifrån sin bok Ikon och ekfras (Artos 2013).

Poster (PDF)

Seminarium: Att ha historien som i en liten ask: Kortkatalogen, dess betydelse och framtid
Kortkatalogen har i många hundra år tjänat forskningen och utgjort ryggraden i bibliotek världen över. Nu tycks den ha spelat ut sin roll i biblioteksvärlden. På vissa håll går den rakt ner i pappersåtervinningen, på andra låter man låntagare förvandla de kort som aldrig tidigare fått lyftas ur sin lilla låda till pappersflygplan eller så ger man någon i uppdrag att omgestalta kartoteken i konstnärlig väg. Men vad säger de forskare för vilka kartoteken, lådorna och korten fungerat som kompass i sökandet efter historisk mening? Ger kortens referenser samma information i digital form som i analog? Blir litteraturen och källorna mera tillgängliga när kartoteken digitaliseras – eller blir de mindre tillgängliga? Vilken roll spelar själva lådan för sitt innehåll och för den som söker information och vilket värde har de vackra kartoteksmöblerna och raderna av kartotekslådor för biblioteken som institutioner och för deras användare som mer eller mindre estetiskt sensibla varelser? Är skönhet, feeling, och vissa rörelser av betydelse i forskningsarbetet? Blir det roligare eller tråkigare att söka efter källmaterial när kartoteken digitaliserats – och spelar det någon roll?

Kontaktpersoner

Sara Kärrholm, Sara.Karrholmkultur.luse
Kristina Lundblad, Kristina.Lundbladkultur.luse
Ludwig Qvarnström, Ludwig.Qvarnstromkultur.luse
Gunilla Törnvall, Gunilla.Tornvallkultur.luse

Bildinfo: Boksnitt samt en av Fernando Pessoas anteckningsböcker. Foto Kristina Lundblad.

Tidigare händelser

2017

"Digital humaniora – en pleonasm i den digitala kulturen", artikelmanus av Kristina Lundblad. Kulturseminariet 26 januari, 13.15-15, C426
Utdrag ur artikeln: >> När ett nytt fenomen eller begrepp seglar upp och utan att ens ha fått någon tillfredsställande beskrivning eller definition motståndslöst breder ut sig, tilldrar sig uppmärksamhet, skattemedel och politisk entusiasm och därtill sväller på bekostnad av andra verksamheter är behovet av kritisk diskussion påkallat. Denna artikel handlar om beteckningen digital humaniora och vad den säger om några av bevekelsegrunderna för fenomenets utbredning. [---] Det som gör frågan om benämningen digital humaniora till något allvarligare än en diskussion om namnkonstruktioner, terminologi och mer eller mindre lyckade rubriksättningar är de effekter namnet genererar, internt forskningsmässigt såväl som forskningspolitiskt. Den separatism som användningen av attributet ”digital” är ett uttryck för – man vill skapa en distinktion gentemot den ”attributlösa” humanioran – riskerar nämligen att underminera tilltron till det slags frågor och undersökningar humaniora sysslar med, de digitala humanisterna inbegripna. Så varför vill man då skapa ett avstånd gentemot humaniora när man mycket väl hade kunnat bedriva sin forskning och använda hur mycket digitala verktyg som helst under den synnerligen inarbetade beteckningen humaniora? <<

Artikeln är skriven för en kommande antologi om digital humaniora. Redaktörer för antologin är Julia Pennlert och Per-Olof Erixon, Umeå universitet. Seminariet är tänkt som en textdiskussion snarare än en presentation så det vore toppenbra om seminariedeltagarna har läst underlaget – vilket kommer att finnas för avhämtning i pappersform i kopieringsrummet på våning 3 från den 18 januari.

Högre seminarium: idé- och lärdomshistoria & analoga kulturer
Onsdagen den 15 mars hålls ett högre seminarium i idé- och lärdomshistoria i samarrangemang med noden för analoga kulturer. Temat är "Idéer och materialitet: Om förhållandet mellan idéhistoria och bokhistoria”. David Dunér och Kristina Lundblad inleder.

Alla intresserade hälsas hjärtligt välkomna!
Onsdag, 15 mars, 15.15-17 i C436 i LUX.

"Josef Beuys : The artist as artwork: Myths of body and material”, Dr. Janneke Schoene. Kulturseminariet 23 mars, 13.15-15, C426, LUX

28 september 2017, 13–15, sal C 426. Samarrangemang med Kulturseminariet
Silja Juopperi, Tampere
Significant libraries - meanings given to reading in 20th century Finland

Anna Kajander, Helsinki
How do (e-)books feel like? Viewing reading habits through the concept of materiality

Silja Juopperi is a third year doctoral researcher at University of Tampere, Faculty of Communication Sciences, at the doctoral programme in Information Studies and Interactive Media. In her doctoral thesis she is studying the significance and change of reading. The main research questions are how the reading experiences have changed during the course of one's life and what motivates people to read.

Anna Kajander is an ethnologist and a third year PhD student at the doctoral programme of History and Cultural heritage at the University of Helsinki. In her dissertation she is studying book reading habits in the age of digitalisation with special focus on how books, e-books and reading devices as objects are considered to affect reading and related practices in peoples everyday lives. Link to article : journal.fi/ethnolfenn/article/view/59289

4 oktober 2017, 15–17, sal C317
Karina de la Garza-Gil, Köln
Close Encounters of the Moveable Type. Evidence for Printing Practices in Cologne 1465-1475

“The findings of my research based on material evidence gathered during my PhD suggest that in Cologne, especially during the late 1460s and 1470s, printing technology does not play the principal role when organising the text's distribution for printing. My goal is to present this evidence in the appropriate context of book production in that city. In doing so, a micro history of printing technology will emerge for that specific geographical area during the last third of the 15th century.

The analysis of the relation between printing technology, printing practice, and setting practice results in a better understanding of work organisation in printing houses, and it invites new questions regarding the relationship of the skills of these new craftsmen, the printers, and the broader evolution of the technology at their disposal. Such questions challenge the logical fallacy of post hoc, ergo propter hoc.

The paper is part of research in progress which is conducted at the University of Cologne in the form of a PhD (working title: Early Printing Practice and Printing Technology in Cologne 1465 – 1501), and it falls in the context of the history of printing technology and its relation to printing practices. The project is evidence-based and it makes use of theory and methods responding to a current trend across the humanities, namely increasing attention to the materiality of historical evidence.”

Karina de la Garza-Gil holds a Bachelor degree in Graphic Design from CEDIM (Mexico), a MA in Library and Information Sciences from UCL (UK) and is currently completing PhD research at the University of Cologne, Germany (Historical Institute, Medieval History). She has worked in libraries in Mexico (American School Foundation of Monterrey) and in the UK (Bodleian Libraries of the University of Oxford).

5 oktober 2017, 13.15-16, LUX B251. Writing with Pictures: Word and Image in the Ancient Egyptian Script
Niv Allon är Assistant Curator på Metropolitan Museum of Art i New York och egyptolog med särskild inriktning på skrift och text. Torsdag 5 oktober kommer han till LUX för ett föredrag och seminarium.

Niv Allons forskning ”probes the nexus of visual studies and textual analysis, investigating how art, sign, and language interact”.

5 oktober 2017. Grafiska museet i Helsingborg
Heldagsworkshop där vi sätter text och trycker, allt för hand. Mer information kommer. Begränsat antal platser. Anmäl intresse till kristina.lundbladkultur.luse

2016

Litteraturseminarium den 7 april
Wolfgang Ernst, Sorlet från Arkiven

Kulturseminarium den 14 april
Karin Gustavsson: Ordning och oordning i arkiven. Samspelet mellan den ordnande blicken och den ordnande handen, med exempel från arkivmaterialet efter bokprojektet Svensk stad. Karin Gustavsson presenterar sitt forskningsprojekt kring allt som inte fick plats i bokverket Svensk stad.

Forskarluncher
Forskarlunch 6 april, 2016
Forskarlunch 4 maj, 2016
Forskarlunch 19 januari, 2017
Forskarlunch 27 april, 2017