lu.se

Institutionen för kulturvetenskaper

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Person

Lärare och forskare i idé-och lärdomshitoria. Jag skrev min avhandling inom området historiska moralteorier, där jag undersökte djuretik hos tre tyska intellektuella under 1800-talet: filosofen Arthur Schopenhauer, antivivisektionisten och läkaren Ernst Grysanowski samt filosofen, läkaren, teologen och missionären Albert Schweitzer (Nobelpriset 1952).

Jag har behållit mitt intresse för djuretik men även jobbat med medicinhistoria, begreppshistoria och ganska nyligen antikens idéhistoria.

För närvarande jobbar jag dels med begreppet antropomorfism som en förlegad positivistisk position och dels med ett större projekt om idén om människan och hur hon tolkats i 1700-talets debatt om Homo sapiens och i människorättstanken. Teoretiskt utgår jag från ett posthumanistiskt perspektiv där människan idémässigt kontrasteras mot djuret. Denna dikotomi som har kluvit människan i själ och kropp har följt förståelsen av människan genom hela den västerländska idéhistorien och kvarstår än idag.

Forskning

Om forskningen

Jag jobbar med två projekt som är begreppsligt relaterade. Den första är antropomorfism. Jag behandlar antropomofism i relation till djur ur vetenskapsteoretiskt och idéhistoriskt perspektiv. Inom vetenskaper som studerar djur finns sedan länge en het debatt kring hur man ska tolka djurs beteende och vilka förmågor man kan tillskriva dem. Kan man beskriva djurs egenskaper på ett objektivt sätt, ungefär som övriga naturfenomen eller är djur styrda av känslor och intentioner som vi bara kan närma oss på ett subjektivt sätt? Antropomorfism utgör i denna debatt ett centralt begrepp där ena sidan anklagar den andra för att övertolka djurs handlingar och förmänskliga dem medan den andra sidan tillskriver den första ett fruktlöst mekanistiskt betraktelsesätt som inte kan resultera i någon djupare förståelse av djur.
Det andra begreppet jag intresserar mig för  är avhumanisering. Medan antropomorfism kan ses som utvidgad inkludering av andra i den mänskliga sfären, innebär avhumanisering dess motsats, ett uteslutande av individer ur den mänskliga sfären. Undersökningen utgår från 1700-talet och dess debatt kring människan, hennes väsen och ärende i världen. Jag undersöker hur man kan förstå Linnés begrepp kategoriseing av människan, Homo sapiens, och hur människo-begreppet kan förstås i upplysningstidens debatt om mänskliga rättigheter.

Publikationer

Böcker (2 st)
Artiklar (4 st)
Bokkapitel (7 st)
Konferensbidrag (1 st)
Recensioner (3 st)

Forskningsportalen (Lunds universitet)

Undervisning

Monica Libell

Prefekt
Institutionen för kulturvetenskaper

Universitetslektor
Avdelningen för idé- och lärdomshistoria
Institutionen för kulturvetenskaper

Kontaktinformation

E-post monica.libellkultur.luse

Telefon 046–222 09 48

Rum LUX:C318, LUX:C348

Besöksadress Helgonavägen 3, Lund

Postadress Box 192, 221 00 Lund

Internpost hämtställe 30