Humanistisk informatik
Det finns de som hävdar att övergången till informationssamhället är en
lika revolutionerande förändring av samhället som industrialiseringen en
gång var. Det postindustriella samhället distanserar sig lika markant
ifrån industrisamhället som industrisamhället själv en gång gjorde ifrån
det agrara.
Vi lever nu, lyder påståendena, i det ”virtuella”, i en
allmän digitalisering. Utvecklingslinjen har rört sig från ren teknologi
till en omfattande ”tekno-kultur”. Datorn har etablerat sig som
informationssamhällets universalmedel; den är ett medium som integrerar
alla andra.
Utvecklingen går av sin egen kraft och överträffar sig
själv med korta intervaller, liksom dess utveckling också sprids till
allt större delar av världen. Denna process tillsammans med
globaliseringen medför en slags geografins slut. Vi är inte längre
bundna, vi känner inte avstånd; vi är ”instant online” i det
världsomspännande tjugofyratimmarssamhället.
Datorn är
både platsen och icke-platsen för denna händelse i sin fysiska form och
med sin osynliga kommunikation.
Meningarna går isär huruvida
utvecklingen följer en kontinuerlig utveckling eller representerar ett
brott med det förgångna. Men säkert att säga är att utvecklingen är så
pass omfattande att vi måste tala om den, för att kunna förstå den.
Det
är med anledning av detta som humanistisk informatik uppträder som egen
disciplin.
Humanistisk informatik är ett ungt akademiskt ämne som, i
grova drag, studerar relationen mellan mänsklig kultur och teknologi.
Vid
första anblicken kan de två komponenterna humanism och informatik verka
sammantvingade, eller som om olika tidsåldrar skiljde dem åt, men faktum
är att de två har mer gemensamt än man kan tro. Kommunikation och
förståelse sysselsätter dem båda. Redan Platon hade idéer om
informationens bearbetning och presentation; han skiljde mellan det
talade och det skrivna ordet. Till skillnad från det levande och talade
ordet är skriften ett artificiellt minne, skriften representerar en
dödsprocess hos tecknen. Denna process har kallats för det första
exemplet på ”cyborgism”.
De teknologiska
momenten i vår moderna värld har en naturlig koppling till den äldre
världen och till humanistiska aspekter. Aristoteles utarbetade den
formella logiken som skulle svara för språkets argumentativa och
begreppsliga struktur. Det arbetet har inte lämnat oss utan traderats
och utvecklats. Det gäller inte minst för programmeringsspråket som har
just logiken och kategoriseringen som avgörande moment.
Vi
har exempel från det västerländska tänkandets vagga fram till dags dato.
Vi har dessutom scenarier och spekulationer om framtiden. Möjligheter
värderas jämte begränsningar, framstegsoptimism florerar bland dystopier
och detta rörande ett och samma fenomen. Vi har ett nytt
forskningsområde med vildvuxna betesmarker och det rör inte bara den
historiska bakgrunden eller den samtida bedömningen.
Vi har
också att göra med en ny förståelse av ett nytt fenomen. Vi har
förändrade upplevelser av vår vardag och upplevelsevärld. Vår värld
förändras med vårt tänkesätt och vice versa. Uppgiften att tolka denna
nya belägenhet ligger framför oss. Hur förstår och tolkar vi den nya
situationen? Hur skapas mening och hur påverkas meningsskapandet av nya
narrativa framställningsformer och semantiska strukturer?
Slutligen,
utöver den historiska, samtida och filosofiska förståelsen har vi den
etiska; teknologins användning sker alltid med ett mål och därigenom är
etiska frågeställningar oundvikligen sammanknippade då målet och medlen
ger effekt i organiseringen av våra liv.
Tvivelsutan är
detta ett expanderande fält som motiveras av sin brinnande aktualitet.
Vår fokus ligger på den digitala kulturen, teknikens filosofi och
teoribildningen om postmoderniteten. Vår föresats är att teoretiska,
historiska och analytiska närmanden till den postmoderna kulturen måste
understödjas av en omfattande förståelse av gamla såväl som nya idéer om
mänsklig kommunikation och dennes relation till teknologin.
Varmt
välkommen att tillsammans med oss ta de första stegen in i detta nya
fält!
Uppdaterad: 2009-02-03