lu.se

Institutionen för kulturvetenskaper

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Person

Som professor i idé- och lärdomshistoria undervisar jag framför allt på avancerad nivå. Min forskning handlar om hur olika organisationer har skapats under de senaste tre-fyra seklerna för att underlätta att kunskapsrön och forskningsresultat kommit användare till del. I synnerhet intresserar jag mig för hur den här typen av kunskapsöverföring möjliggjordes inom jordbruket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Tidigare har jag framför allt ägnat mig åt teknik- och vetenskapshistoria. Jag disputerade i teknikhistoria vid KTH 1997 och arbetade sedan som gästlärare och forskare vid Univ. of Manchester 1997, Linköpings universitet 1998, Univ. of California, Berkeley 2000, Stockholms universitet 2001-2002. År 2002 blev jag docent i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH, 2005 lektor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola och 2007 professor i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH. Jag har även arbetat vid Utbildningsdep. 1999 och varit redaktör för en reality-serie.

Forskning

Forskargrupper

Pågående projekt

Avslutade projekt

Om forskningen

Relationerna mellan politiskt beslutsfattande och expertis är ofta svåra att analysera eftersom politisk och kunskapsmässig auktoritet har helt olika grunder. Teoretiskt är det därför viktigt att frågor som definieras både politiskt och vetenskapligt studeras inom en tolkningsram med plats för både natur- och samhällsfenomen. Bara då kan problematiken med expertis och politiskt beslutsfattande analyseras i hela sin vidd. Det är en viktig utgångspunkt för studier av expertisens historia. I mitt fall handlar det om att undersöka den s.k. Hushållskommittén som arbetade från 1793. Kommittén måste ses som en av de mer ambitiösa utredningarna i svensk förvaltningshistoria och hade som uppgift att organisera lantbruket så att de rön som vanns på experimentens och teorins områden även skulle komma de praktiskt arbetande lantbrukarna till del. Den pågick i olika omgångar under de följande tjugo åren och ledde slutligen till att en lantbruksakademi inrättades 1811. Utredningen är inte minst intressant eftersom den genomfördes i en tid—1790-talet till 1810-talet—som i gängse historieskrivning ofta framställts som präglad av en inrikes reformovilja under en mer eller mindre passiv förmyndarregering. I strid med sådana uppfattningar kan alltså Hushållskommittén och lantbruksakademin ses som en exponent för idén om den gustavianska tiden som en brytpunkt när det gällde relationerna mellan politiskt beslutsfattande och expertis i Sverige.

Publikationer

Böcker (3 st)
Redaktörskap (3 st)
Artiklar (7 st)
Bokkapitel (13 st)
Encyklopediartiklar (1 st)
Konferensbidrag (1 st)
Recensioner (11 st)
Tidningsartiklar (5 st)
Övrigt (4 st)

Undervisning

Övriga uppdrag och meriter

Ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap från 2016
Ledamot av Kärnavfallsrådet sedan 2011
Ledamot av Humanities committee of Science Europe, 2013-2015

Thomas Kaiserfeld

Professor
Avdelningen för idé- och lärdomshistoria
Institutionen för kulturvetenskaper

Kontaktinformation

E-post thomas.kaiserfeldkultur.luse

Telefon 046–222 45 08

Rum LUX:C350

Besöksadress Helgonavägen 3, Lund

Postadress Box 192, 221 00, Lund

Internpost hämtställe 30

Länk