Musicology

Musicology is a young research discipline both from an international and a national perspective. The subject has a ca. 150-year history as a European university discipline, and a significantly shorter one in Sweden. The first professorship in musicology was not established in Sweden until 1947 at Uppsala University, followed by Gothenburg (1977) and Lund University (1986). From having analysis and history writing of western art music as the central focus of research, the subject now covers, practically speaking, all music in all cultures. The research field has also expanded towards fields such as sound studies and music psychology, and continues an on-going theoretical and methodological dialogue with fields such as cultural studies, historiography, musical and style analysis, ethnology, sociology and anthropology. Hence, the approach to research in musicology happens from a wide variety of methods. The research that is carried out in Lund is mainly focusing on contemporary music, aesthetics and history; post colonial and global music history writing; music- and sound production; sound art, electronic music and contemporary art music; jazz, popular music and progressive rock; and finally, music and sound in trans-aesthetic and -disciplinary assemblies. Analysis of the above-mentioned empirical fields is mainly carried out from aesthetic, ethnological, cultural and sociological perspectives, and within the field of sound studies. Other parts of the research related to the subject are conducted within the framework of the Sound Environment Centre at Lund University. Examples of research are here investigations of the way in which mind and cognition are affected by music and sound; of tonal and acoustic properties of music; and of sound environments’ aesthetic and socio-material appearances. Artistic research conducted at the Malmö Academy of Music, Malmö Faculty of fine and performing arts (also at Lund University) is also of relevance and connected to the subject.

Books (15)

  • Geisler, U. (2010). Choral Research : A Global Bibliography. Körcentrum Syd.
  • Lund, T. (2009). Enthusiasm, Contemplation, and Romantic Longing : Reconsidering Schubert's Sectional Songs in the Light of Historical Context. Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University. Dissertation.
  • Lamberth, M. (2008). Interaktion von Leben und Werk bei Schönberg - analysiert anhand seiner Ehekrise des Jahres 1908. Varia Musicologica, 12. Peter Lang Publishing Group. Dissertation.
  • Andersson, G. & Dal, B. (2008). Tonsättaren Lars-Erik Larsson 100 år : liten utställning om en modernist och idylliker / en utställning av prof. Greger Andersson ; utställningsansvarig: Björn Dal. Universitetsbibliotekets utställningskatalog, nr 52. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.
  • (2007). Musik, makt och ”helig dårskap” : Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning. Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. & Geisler, U. (2007). Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. Skriftserie 5:2007. Forum för levande historia.
  • Andersson, G., Geisler, U., Lindberg, B., Rosengren, H., Andersson, L. M., Bachner, H. & Garberding, P. (2006). Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen. Sekel Bokförlag.
  • Cronqvist, M., Eriksdotter, G., Hagström, C., Liljefors, M., Mossberg, F. & Willim, R. (2006). Virtualiteter : sex essäer. Hex, 1. Lund University.
  • Siitan, T. (2003). Die Choralreform in den Ostseeprovinzen in der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts. Ein Beitrag zur Geschichte des protestantischen Kirchengesangs in Estland und Livland. studio · verlag, Zehnthofstrasse 2, D-53489 Sinzig, Germany. Dissertation.
  • Mossberg, F. (2002). Visans kontinuum - Ord, röst och musik. Studier i Olle Adolphsons musik och framförandekonst. Musicology. Dissertation.
  • Dillmar, A. (2001). "Dödshugget mot vår nationella tonkonst". Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning. Anders Dillmar, Bernadottevägen 51, 75 48 Uppsala,. Dissertation.
  • Martinson, B. (1999). Hilding Rosenbergs apokalyps : studier i Johannes uppenbarelse - ett musikverk i stridsutrustning. Björn Martinson Nicolaus Cervinsgat. 3, 254 33 Helsingborg Sweden,. Dissertation.
  • Lindberg, B. (1997). Mellan provins och parnass : John Fernström i svenskt musikliv. Arkiv. Dissertation.
  • Andersson, G. (1992). Värmländska bruksmusikkårer. Ett bidrag till studiet av värmländsk brukskultur. Musik i Värmland - 3, 3. Musikhögskolan i Göteborg, Avdelningen för Musikvetenskap.
  • Andersson, G. & Cajsa S, L. (1992). Den barocka länsmusiken! Musik i Skåneland under 1600- och 1700-talet. Musik i Skåne.

Editorships (21)

  • Mossberg, F. (2015). (Ed.) Ord om Ljud : Skriftställare om ljudmiljöer och ljud. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet, 14. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (2013). (Eds.) Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. Sekel Bokförlag.
  • Geisler, U. & Rosengren, H. (2013). (Eds.) Kult, konst eller myt? Richard Wagner i tvärvetenskaplig belysning. Universus Academic Press.
  • Geisler, U. (2012). (Ed.) Choral Research 1960-2010 : Bibliography. Körcentrum Syd.
  • Geisler, U. & Johansson, K. (2011). (Eds.) Choir in Focus 2011. Bo Ejeby Förlag.
  • Geisler, U. & Rosengren, H. (2011). (Eds.) "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. Sekel Bokförlag.
  • Mossberg, F. (2011). (Ed.) Buller i blåsväder : texter om ljud från vindkraftverk. Skrifter från Ljudmiljöcentrum, 11. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Geisler, U. & Johansson, K. (2010). (Eds.) Choir in Focus 2010. Bo Ejeby Förlag.
  • Mossberg, F. (2008). (Ed.) Ljud och tystnad för sinne och själ : betydelser av ljud och tystnad för själslig och mental rekreation. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 7. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Mossberg, F. (2008). (Ed.) Sound, mind and emotion - research and aspects. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 8. Sound Environment Center at Lund university.
  • Mossberg, F. (2008). (Ed.) Sounds of history. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 6. Sound Environment Center at Lund university.
  • Mossberg, F. (2007). (Ed.) Ljud och inlärning. Skriftserie, 5. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Andersson, G. & Geisler, U. (2006). (Eds.) Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen. Sekel Bokförlag.
  • Mossberg, F. (2006). (Ed.) Buller och hälsa. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 1. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Mossberg, F. (2006). (Ed.) Förföriska ljud. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 2. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Mossberg, F. (2006). (Ed.) Operativa ljud. Skriftserie, 3. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Mossberg, F. (2006). (Ed.) Skadliga ljud. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 4. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
  • Andersson, G. (2001). (Ed.) Musikgeschichte Nordeuropas: Dänemark, Finnland, Island, Norwegen, Schweden. Verlag J.B. Metzler.
  • Andersson, G. (1998). (Ed.) Musik i Norden. Publications Issued By the Royal Swedish Academy of Music. Kungliga Musikaliska Akademien.
  • Andersson, G. (1996). (Ed.) Spelglädje i Lundagård. 250 år med Akademiska kapellet. Lund University Press.
  • Andersson, G., Leif, J. & Ann-Marie, N. (1994). (Eds.) Musiken i Sverige.1. Fischer.

Articles (18)

  • Lamberth, M. (2013). Malmö opera: Lear av Aribert Reimann. www.operapoint.com.
  • Lamberth, M. (2013). Ystads teater: Alcina. www.operapoint.com.
  • Johansson, R., Holmqvist, K., Mossberg, F. & Lindgren, M. (2012). Eye Movements and Reading Comprehension While Listening to Preferred and Non-preferred Study Music. Psychology of Music, 40, 339-356. SAGE Publications.
  • Mossberg, F. (2011). Getting it together-Interdisciplinary sound environment research. Journal of the Acoustical Society of America, 130, 2530-2530. American Institute of Physics (AIP).
  • Geisler, U. (2009). STM-Online - FZMw. En jämförelse. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 108-116. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Englund, A. (2006). Det kodade meddelandet - Metaforisk interaktion och dödslängtan i Per Olov Enquists Nedstörtad ängel. Tidskrift för litteraturvetenskap, 2006, 62-78. Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap.
  • Andersson, G. (2005). Forskningsprogrammet "Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600-1970: integrerade studier i spelpraxis och instrumentbygge". En utvärdering. Svensk tidskrift för musikforskning, 87, 11-18. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2003). Kammarmusiken – död eller levande?. Kungl. vitterhets historie och antikvitetsakademiens årsbok, 161-173. Kungliga Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien.
  • Andersson, G. & Henrik, K. (1998). Något om problemen kring nordisk musikhistoria. Nutida Musik, 1998 (41:3), 48-50. Nutida musik.
  • Andersson, G. (1997). Dansk och svensk musikforskning fram mot år 2000. Några reflektioner. Dansk årbog for musikforskning, 1996 (24), 91-93. Dansk selskab for musikforskning.
  • Andersson, G. (1997). En nordisk musikhistorie. En redaktørs overvejelser. Dansk musiktidsskrift, 1996/97 (71:6), 204-206. Det Unge Tonekunstnersselskab et alia.
  • Andersson, G. (1996). Musik av Johan Helmich Roman och hans samtida i Lunds universitetsbibliotek. Svensk tidskrift för musikforskning, 1994/95(76/77), 9-30. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1995). Magister H.E. Grosmanns musikaliesamling. En Telemann-fyndgruva. Dansk årbog for musikforskning, 1994 (22), 17-26. Dansk selskab for musikforskning.
  • Andersson, G. (1992). Privilegierade musikanters professionsstrategier under 1600- och 1700-talet. Dansk årbog for musikforskning, 1988/91, (19), 20-53. Dansk selskab for musikforskning.
  • Andersson, G. (1992). Stadsmusikanter i stifts- och universitetsstaden Lund under 1600- och 1700-talet. Svensk tidskrift för musikforskning, 73 (1991), 33-68. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1991). Stadsmusikanter i Skåne under 1600- och 1700-talet. 2. ALE, 1991:1, 18-32. De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.
  • Andersson, G. (1990). Häradsspelmän i Albo härad under 1700-talet. Meddelanden och Bygdehistorik, 1990:4:4, 244-253. Skepparpsåns museiföreninhg.
  • Andersson, G. (1990). Stadsmusikanter i Skåne under 1600- och 1700-talet. 1. ALE, 1990:4, 1-12. De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.

Book chapters (79)

  • Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (2013). Introduktion : kulturvetenskapliga perspektiv på kris. In Arvidson, M., Hansson, K. & Geisler, U. (Eds.) Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia (pp. 9-27). Sekel Bokförlag.
  • Geisler, U. (2013). Körlivet i Lund då och sedan. Några tankar kring den gemensamma sångens plats i historien. Den sjungande staden - en bok om körlivet i Lund, 55-61. Palmkrons förlag.
  • Geisler, U. (2013). Med sången in i framtiden. Den tyska ungdomsmusikrörelsen och kris på 1920-30-talen. In Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (Eds.) Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia (pp. 69-86). Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2011). Östersjöområdet som musiklandskap : några reflektioner kring projektet och dess utveckling. In Kongsted, O. (Ed.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 69-74). Capella Hafniensis Editions.
  • Andersson, G. (2011). Der Stadtmusicus als Hochzeitsmusikant : ausgewählte Dokumente. In Kongsted, O. (Ed.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 75-85). Capella Hafniensis Editions.
  • Andersson, G. (2011). Har kammarmusiken någon framtid?. In Martinsson, M. & Widell, M. (Eds.) Framtidens musikarrangörer (pp. 6-6). Musik i Syd.
  • Andersson, G. (2011). Musik och järnväg: 1800-talets teknikutveckling återspeglad i text och ton. In Lundberg, M. & Sven-Åke, S. (Eds.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 9-19). Artos & Norma.
  • Andersson, G. (2011). När blev Mahler och hans musik bekant i Sverige?. In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 49-64). Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2011). Regional, nationale und supranationale Projekte : Musikgeschichtsschreibung in den Nordischen Ländern am Ende des 20. Jahrhunderts : eine Übersicht. In Kongsted, O. (Ed.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 75-89). Capella Hafniensis Editions.
  • Geisler, U. (2011). Choir Singing and Socio-Musical Attitudes. Continuity and Change in a Swedish-German Long-Term Perspective. In Geisler, U. & Johansson, K. (Eds.) Choir in Focus 2011 (pp. 104-115). Bo Ejeby Förlag.
  • Geisler, U. (2011). Felix Saul som musikaktör i Sverige. Ett bidrag till körsångshistorien. In Lundberg, M. & Selander, S.-Å. (Eds.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 133-141). Artos & Norma.
  • Geisler, U. (2011). Theodor W. Adornos reception av Gustav Mahlers sånger. In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 79-89). Sekel Bokförlag.
  • Geisler, U. (2011). Transnationell körforskning ger ny kunskap. In Fagius, G. & Ekman Frisk, L. (Eds.) Körsång påverkar. Forskare berättar (pp. 23-26). Wessmans Musikförlag.
  • Geisler, U. & Johansson, K. (2011). Introduction. In Geisler, U. & Johansson, K. (Eds.) Choir in Focus 2011 (pp. 9-14). Bo Ejeby Förlag.
  • Lamberth, M. (2011). "Jag var Saulus innan jag blev Paulus". Om förhållandet mellan Arnold Schönberg och Gustav Mahler. In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. (pp. 33-48). Sekel Bokförlag.
  • Lamberth, M. (2011). Arnold Schönberg: Scener ur ett äktenskap. In Lundberg, M. & Selander, S.-Å. (Eds.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 217-226). Artos & Norma.
  • Mahler, G. (2011). Verkförteckning (Gustav Mahler). "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning, 109-111. Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2010). Skånska musikanters privilegium exclusivum – ett arv från Danmark. In Palm, A. & Sanders, H. (Eds.) Flytande gränser: Dansk-svenska förbindelser efter 1658 (pp. 111-125), Centrum för Danmarksstudier 25. Makadam förlag.
  • Geisler, U. (2010). Choral Research: Remarks to a Global Bibliography. In Geisler, U. & Johansson, K. (Eds.) Choir in Focus 2010 (pp. 82-87). Bo Ejeby Förlag.
  • Geisler, U. (2010). Musik baut Brücken? Über Bedingungen und Schwierigkeiten transnationaler Kulturforschung. In Götz, N., Hecker-Stampehl, J. & Schröder, S. M. (Eds.) Vom alten Norden zum neuen Europa: Politische Kultur im Ostseeraum. Festschrift für Bernd Henningsen (pp. 409-422). BWV - Berliner Wissenschafts-Verlag.
  • Geisler, U. & Johansson, K. (2010). Introduction. In Geisler, U. & Johansson, K. (Eds.) Choir in Focus 2010 (pp. 11-14). Bo Ejeby Förlag.
  • Johansson, K. & Geisler, U. (2010). Choir in Focus. Researching conservatoires. Enquiry, innovation and the development of artistic practice in higher music education, 70-70. Association Européenne des Conservatoires, Académies de Musique et Musikhochschulen (AEC).
  • Andersson, G. (2009). Opera in Sweden. In Keefe, S. P. (Ed.) The Cambridge History of Eighteeenth-Century Music (pp. 420-431). Cambridge University Press.
  • Mossberg, F. (2009). Att lyssna till tiden, Bob Dylans bilder av förgänglighet. In Askander, M. (Ed.) Förgängligheter (pp. 123-154). Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2008). Music from abroad in the eightteenth century Sweden. In Rasch, R. (Ed.) The circulation of music in Europe 1600-1900 : a collection of essays and case studies (pp. 159-172), 9. BWV - Berliner Wissenschafts-Verlag.
  • Andersson, G. (2007). Bilden av Sjostakovitj i Väst. In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) Musik, makt och "helig dårskap". Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning (pp. 27-38). Sekel Bokförlag.
  • Geisler, U. (2007). ”Forskningsöversikt”. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 105-110), 5. Forum för levande historia.
  • Geisler, U. (2007). ”Herders ’Volksgeist’ och Götiska Förbundet”. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 25-45), 5. Forum för levande historia.
  • Geisler, U. (2007). ”Kurt Atterberg, Moses Pergament, Wilhelm Peterson-Berger och Felix Saul”. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 55-60), 5. Forum för levande historia.
  • Geisler, U. (2007). ”Svenska musiktidskrifter och nazistisk musiksyn”. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 68-78), 5. Forum för levande historia.
  • Geisler, U. (2007). Musik och makt. Sjostakovitj mellan l'art pour l'art och socialistisk realism. Musik, makt och "helig dårskap". Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning, 61-70. Sekel Bokförlag.
  • Hanstein, J. (2007). Verkförteckning (Dmitrij Sjostakovitj). In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) Musik, makt och "helig dårskap" : Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning (pp. 77-86). Sekel Bokförlag.
  • Lund, T. (2007). Frihet och fångenskap i Franz Schuberts deklamation av Schillers "Die Bürgschaft". In Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (Eds.) Årsbok, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2007 (pp. 92-107). Vetenskapssocieteten i Lund.
  • Andersson, G. (2006). Elit och allmoge sida vid sida: musicerandet på de skånska godsen ca 1700–1900. In Mats, O., Sten, S. & Kerstin, S. (Eds.) Gods och bönder från högmedeltid till nutid: kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods. (pp. 227-262). Nordic Academic Press.
  • Andersson, G. (2006). Kammarmusiken–död eller levande?. In Peter, E. (Ed.) Till kammarmusikens lov. 20 år med Saxå kammarmusikfestival (pp. 21-31). Carlsson Bokförlag.
  • Andersson, G. (2006). Musikens miljöer. In Christensson, J. (Ed.) Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden (pp. 345-373). Bokförlaget Signum.
  • Andersson, G. (2006). Nazismen och musiken. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Fruktan, fascination och frändskap: det svenska musiklivet och nazismen (pp. 31-46). Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2006). Receptionen av svensk musik i Nazityskland. In Andersson, G. & Geisler, U. (Eds.) Fruktan, fascination och frändskap: det svenska musiklivet och nazismen (pp. 71-86). Sekel Bokförlag.
  • Geisler, U. (2006). "Meeskor" ja "segakoor" Felix Sauli muusikalistes vaadetes Rootsis aastatel 1918-1938. In Lippus, U. (Ed.) Meeskoor ja meestelaul (pp. 58-77), 8. Estonian Academy of Music and Theatre.
  • Geisler, U. (2006). "Ur vårt svenska folkliga musikarv". Tysk nationalsocialism och svensk musikkultur. Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen, 47-70. Sekel Bokförlag.
  • Andersson, G. (2005). Adagio und Allegro für Klavier und Horn, op. 70. In Loos, H. (Ed.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd 2.. Laaber.
  • Andersson, G. (2005). Adligt musicerande i 1700-talets Skåne. In Alf, B. (Ed.) Frispel : festskrift till Olle Edström (pp. 3-13). Göteborgs universitet.
  • Andersson, G. (2005). Drei Gedichte nach Emanuel Geibel für eine Singstimme und Klavier, op. 30. In Loos, H. (Ed.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd. 1. Laaber.
  • Andersson, G. (2005). Drei Gedichte nach Emanuel Geibel für mehrstimmigen Gesang und Klavier, op. 29. In Loos, H. (Ed.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd. 1. Laaber.
  • Edlund, B. (2005). “Mozart-orsaken” eller Vad skall vi med musik till?. Konsterna och själen. Estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv. Kungliga Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien.
  • Edlund, B. (2005). A Preliminary Defense of Musical Ambiguity. Perspectives on Aesthetics, Art, and Culture. Essays in Honour of Lars-Olof Åhlberg. Thales.
  • Edlund, B. (2005). Tolkningstankar. Frispel. Festskrift till Olle Edström. Skrifter från institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet.
  • Mossberg, F. (2004). Taube och Olle Adolphson. In Evard, M. (Ed.) Årsskrift 2003 "Oss trubadurer emellan" (pp. 110-123), 2003. Evert Taube-sällskapet.
  • Andersson, G. (2003). I stadens tjänst: musikens vandringar i Östersjöområdet. In Kreslins, J., Mansbach, S. A. & Schweitzer], R. (Eds.) Östersjön i ny gestalt (pp. 237-256). Armémuseum.
  • Andersson, G. (2003). I stadens tjänst: musikens vandringar i Östersjöområdet. In Kreslins, J., Mansbach, S. A. & Schweitzer, R. (Eds.) Gränsländer. Östersjön i ny gestalt (pp. 237-256). Bokförlaget Atlantis.
  • Geisler, U. (2003). “…was an Musik des Nordens nur nordisch maskiert ist." Konstruktion und Rezeption "nordischer" Musik im deutschsprachigen Musikdiskurs. In Almgren, B. & Kirsch, F.-M. (Eds.) Sprache und Politik im skandinavischen und deutschen Kontext 1933-1945 (= Schriften des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer; 5). Aalborg Universitetsforlag.
  • Andersson, G. (2002). Musicerandet. In Nilsson, S.-Å. (Eds.) Slotten & landskapet (pp. 145-150). Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
  • Andersson, G. (2002). Reception Scandinavia. In Jones, D. W. (Ed.) Oxford Composer Companions: Haydn (pp. 332-333). Oxford University Press.
  • Andersson, G. (1998). Musik under renässansen. In Camilla, S. (Ed.) Renässans för Skåne 1999 (pp. 83-85). Renässans för Skåne.
  • Andersson, G. (1998). Stadsmusikanter, organister och tornväktare. In Per-Erik, S. (Ed.) Musik i Ystad (pp. 6-23). Ystads fornminnesförening.
  • Andersson, G. (1997). Den "nordiska tonen" - realitet eller chimär?. Lundaforskare föreläser, 29, 6-13. Lund University Press.
  • Andersson, G. (1997). Musikförbindelser över Öresund. Dietrich Buxtehude och Dübensamlingen. In Sten Åke, N. & Margareta, R. (Eds.) 1600-talets ansikte (pp. 147-167), Symposier på Krapperups borg 3. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
  • Andersson, G. (1996). Kraus privata kvarlåtenskap. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 63-64). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1996). Musiken vid Lunds universitet före Kapellets grundande. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 16-22). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1996). Privilegiet att spela. Stadsmusikanten på 1700-talet. In Bergström, C. (Eds.) Hand och penna. Sju essäer om yrken på 1700-talet (pp. 235-280). Bokförlaget Atlantis.
  • Andersson, G. (1996). Repertoaren under 1700-talet. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 29-57). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1996). Repertoaren under 1800-talet. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 65-76). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1996). Wilhelm Heintze 1849-1895. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 156-156). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1996). Wilhelm Theodor Gnosspelius 1809-1887. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 154-155). Lund University Press.
  • Andersson, G. & Göran, B. (1996). Akademiska kapellet grundas. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 23-28). Lund University Press.
  • Andersson, G. & Lars-Göran, H. (1996). Lunds universitets 100-årsjubileum 1768. In Greger, A. (Ed.) Spelglädje i Lundagård (pp. 58-62). Lund University Press.
  • Andersson, G. (1994). Från Dietrich Buxtehude till Sone Hansson Strängberg. Organister, stadsmusikanter och häradsspelmän i Helsingborg och Luggude härad. Kring Kärnan, 1994 (23), 35-62. Helsingborgs museeiförening.
  • Andersson, G. (1994). Stad och landsbygd. In Leif, J., Ann-Marie, N. & Greger, A. (Eds.) Musiken i Sverige.1 (pp. 359-395). Fischer.
  • Andersson, G. (1993). "Och i parken konserterar -". Ett bidrag till frågan om musikens nationalkaraktär. In Holger, L. (Ed.) Svenskhet i musiken (pp. 22-30), 7. Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Skrifter.
  • Andersson, G. (1992). Skarpskyttar och hemvärnsmän. Blåsmusikens banérförare. Hemvärnets musikkår i Lund 50 år. Jubileumsskrift, 33-37. Hemvärnets musikkår, Lund.
  • Andersson, G. (1992). Städerna som musikmiljöer. In Leif, J. & Anna, I.-J. (Eds.) Musiken i Sverige.2 (pp. 143-168). Fischer och Kungliga Musikaliska akademien.
  • Andersson, G. (1992). Stadsmusikanten i svenskt musikliv under 1600- och 1700-talet. In Anna-Britta, L. (Ed.) Karolinska förbundets årsbok (pp. 43-93), 1991. Karolinska förbundet.
  • Andersson, G., Leif, J. & Hans, B. (1992). Musik till bildning, frälsning och nöje. In Leif, J. & Martin, T. (Eds.) Musiken i Sverige.3 (pp. 209-235). Kungliga Musikaliska Akademien.
  • Andersson, G. (1991). Musiken i hemmet under 1700-talet. Kulturen. En årsbok, 182-193. Kulturen i Lund.
  • Andersson, G. (1989). Blåsmusiken till bildning och nöje. In Gustavsson, A. (Ed.) Alkohol och nykterhet (pp. 261-272), 7. Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
  • Andersson, G. (1989). Bland 1800-talets kapellister och blåsargesäller. Kring två nyfunna musikaliesamlingar på Norrland nation. In Reinhammar, V. (Ed.) Norlandica. Norrlands nations skriftserie VIII. Festskrift till Nationshusets 100-årsjubileum den 11 oktober 1989 (pp. 123-135), VIII. Norrlands nation, Uppsala.
  • Andersson, G. (1988). Stadsmusikanterna i Karlshamn under 1600- och 1700-talet. In Andersson, L. E. (Ed.) Carlshamniana 1988 (pp. 7-29), 3. Föreningen Karlhamns museum.
  • Andersson, G. (1982). När mässingsmusiken kom till bruket. In Kruse, H. (Ed.) Värmland förr och nu. Musik i Värmland. Årsbok från Värmlands museum 1982 (pp. 29-57), 80. Värmlands museum.
  • Andersson, G. (1981). Mässingsmusik - folkets bildning och nöje. In Andersson, L. E. (Ed.) Från forna tiders mässingssextett till våra dagars Symphonic Band (pp. 4-6). ABF Musikkår Karlshamn.

Prefaces (2)

  • Geisler, U. & Johansson, K. (2011). Choir in Focus 2011. In Geisler, U. & Johansson, K. (Eds.) Choir in Focus 2011 (pp. 5-5). Bo Ejeby Förlag.
  • Geisler, U. & Rosengren, H. (2011). "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. In Geisler, U. & Rosengren, H. (Eds.) "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 7-9). Sekel Bokförlag.

Encyclopaedia entries (1)

  • Geisler, U. (2008). Wallin, Nils Lennart. Die Musik in Geschichte und Gegenwart : allgemeine Enzyklopädie der Musik. Supplement. Verlag J. B. Metzler / Bärenreiter.

Conference contributions (46)

  • Lamberth, M. (2013). Easy Rider - mer än en kultförklarad road movie.
  • Geisler, U. (2012). Die kulturelle Konstruktion von Gesangsgemeinschaften : Fritz Jöde in Schweden. In Altenburg, D. & Bayreuther, R. (Eds.) Musik und kulturelle Identität : Bericht über den XIII. Internationalen Kongress der Gesellschaft für Musikforschung (pp. 641-646), Bd. 3. Freie Referate und Forschungsberichte. Bärenreiter Verlag.
  • Geisler, U. (2012). Rezeption und Archivierung. Gesang im Spiegel der schwedischen Presse 1934-1940.
  • Lamberth, M. (2012). Konstmusik i kris - Var finns morgondagens lyssnare?.
  • Andersson, G. (2011). Malmö als Musikstadt zu Beginn des 20. Jahrhunderts. In Loos, H. (Ed.) [Host publication title missing] (pp. 3-9), Band 1.. Gudrun Schröder Verlag, Leipzig.
  • Lindström, P., Holmberg, N., Holmqvist, K. & Mossberg, F. (2011). The effect of sound intensity on cognitive processing. Journal of Eye Movement Research, 4, 60-60. European Group for Eye Movement Research.
  • Geisler, U. (2010). Sång och kris i ungdomsmusikrörelsen på 1920-1930-talen.
  • Geisler, U. & Johansson, K. (2010). Choir in Focus: Challenges and Visions.
  • Lamberth, M. (2010). Fem i tolv - kan konstmusiken räddas?.
  • Lamberth, M. (2010). Loggbok som medel för kunskapsproduktion och som underlag för examination.
  • Lamberth, M. (2009). Att tänka, tala och skriva om musik – och en verktygslåda därtill. http://musikforskning.se/konferenser/2009/abstracts.pdf.
  • Lamberth, M. (2009). Literature as Metatext between Music and Life.
  • Geisler, U. (2008). ”Svensk”, ”tysk” och ”nordisk” musik. Det nationellas musikaliska kodning 1930-1950.
  • Geisler, U. (2008). Voicing Communities. Northern European and Continental Choirs in Comparison. [Host publication title missing]. Norsk Musikkforskerlag.
  • Lamberth, M. (2008). Voicing what? – Some reflections on Arnold Schoenberg’s Second String Quartet. http://foreninger.uio.no/nmf/NMFL_aug08/Lamberth.pdf.
  • Lamberth, M. (2007). Akademisk handledning ur ett metaperspektiv. http://www.lu.se/upload/LUPDF/sjalvvardering/62UtvecklkonfLU.pdf, 91-99. Center for Educational Development, Lunds Universitet.
  • Lund, T. (2007). Natt, dag eller mittemellan? En Schubert-sång som kulturkritik, resignation och dagdröm.
  • Mossberg, F. (2007). Interdisciplinary Studies and sound environmental comprehension. In Belek et al, T. (Ed.) Internoise. Internoise.
  • Andersson, G. (2006). Zur frühen Harmoniemusik im Ostseeraum unter besonderer Berücksichtigung der Situation in Schweden. In Schrammek, B. (Ed.) XXXIII. Wissenschaftliche Arbeitstagung, Michaelstein 2004. Zur Geschichte und Aufführungspraxis der Harmoniemusik. Klooster Michaelstein.
  • Geisler, U. (2006). ”...som fängslar med underbar makt”. Herderska spår i Oskar II:s högtidstal i Kungliga Musikaliska Akademien 1864-1872.
  • Lund, T. (2006). “Tonkonstnären är diktarens mest fulländade deklamatör". Deklamationsdebatten i Schuberts Wien som ledtråd till bedömningen av hans tidigaste sånger.
  • Lamberth, M. (2005). Arnold Schönbergs musik sedd ur ett biografiskt-hermeneutiskt perspektiv. http://www.musikforskning.se/konferenser/2005/abstracts.php?menu=1.
  • Mossberg, F. (2005). The Continuum of words, voice and music. CIM05 - Colloque interdisciplinaire de musicologie, 10-12 mars, Montreal 2005]. CIM 05.
  • Andersson, G. (2004). Die Musik in Schweden im Spannungsfeld zwischen Nationalem und Internationalem im 20. Jahrhundert. In Loos, H. (Ed.) [Host publication title missing] (pp. 369-375).
  • Lamberth, M. (2004). Home Sweet Home - A Hermeneutic approach to Arnold Schoenberg's First String Quartet Opus 7.
  • Lund, T. (2004). Schubert the Immature.
  • Mossberg, F. (2004). The role of the recording studio. Conferance proceedings. IASP Canada.
  • Lund, T. (2003). The Importance of the Word-Music Relationship to the Reception History of Schubert’s Lieder in Cantata Form.
  • Lund, T. (2003). Winners Write the History: The Reception of Schubert’s Goethe Lieder. In Byrne, L. & Farrelly, D. (Eds.) Goethe and Schubert: Across the Divide (pp. 59-70). Carysfort Press.
  • Andersson, G. (2002). Musikwissenschaft in Schweden: Voraussetzungen und Tendenzen. In Edler, A. (Ed.) [Host publication title missing] (pp. 36-41).
  • Edlund, B. (2002). Musical conception of abstract film - The case of Viking Eggeling's Diagonal Symphony. Cultural functions of intermedial exploration, 62, 113-121. Rodopi.
  • Lund, T. (2002). Om genomkomponerade Lieder.
  • Andersson, G. (2000). Regionale, nationale und supranationale Musikgeschichtsschreibung im Norden am Ende des 20. Jahrhunderts: eine Ûbersicht. In Edler, A. & Kremer, J. (Eds.) Publikationen der Hochschule für Musik und Thater Hannover (pp. 73-81). Hochschule für Musik und Theater Hannover.
  • Andersson, G. (2000). Vetenskapssocieteten i Lund. In Patrick, M. (Ed.) Lärda Sällskap. De regionala lärda sällskapen inför ett nytt millenium (pp. 97-100). Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
  • Andersson, G. (1998). Bland speldosor och trattgrammofoner på Krapperup. In Sten Åke, N. (Eds.) Symposier på Krapperupsborg 4 (pp. 129-151), 4. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
  • Andersson, G. (1997). 1000 instrumentale Orchesterwerke aus dem 18. Jahrhundert. Die Sammlungen der beiden Universitätskapellmeister Engelhardt (Uppsala) und Kraus (Lund). In Helmut, L. (Ed.) Deutsche Musik im Osten (pp. 269-276), 10. Academia Verlag.
  • Andersson, G. (1997). Der Ostseeraum als Musiklandschaft. Musiker- Musikinstitutionen - Repertoires im 17. und 18. Jahrhundert. Präsentation eines Forschungsprojekts. In Julia-K., B. & Thomas, R. (Eds.) Studien zur GGeschichte des Ostseeraumes II (pp. 79-85), 202. Odense University Press.
  • Andersson, G. (1996). Zur Telemann-Ûberlieferung im Ostseeraum. In Ekkehard, O., Nico, S. & Lutz, W. (Eds.) Deutsche Musik im Osten 8. Musica Baltica. (pp. 35-45), 8. Institut für deutsche Musik im Osten.
  • Andersson, G. (1994). Der Ostseeraum als Musiklandschaft. Musiker- Musikinstitutionen - Repertoires im 17. und 18. Jahrhundert. In Helmut, L. (Ed.) Deutsche Musik im Osten 6. Die Musik der Deutschen im Osten und ihre Wechselwirkung mit den Nachbarn (pp. 73-85), 6. Institut für deutsche Musik im Osten.
  • Andersson, G. & Friedhelm, K. (1994). Bericht über das Roundtable 'Ostseeraum'. Die Musik der Deutschen im Osten und ihre Wechselwirkung mit den Nachbarn: Ostseeraum-Schlesien-Böhmen/Mähren-Donauraum, 185-188.
  • Andersson, G. (1993). Östersjöområdet som musiklandskap. Musiker-musikinstitutioner-repertoarer under 1600- och 1700-talet. Nordiska musikforskarkongressen 1992, Skriftserie-Institutt for musikk og teater, 1993:2, 76-81. Institutt for musikk og teater.
  • Andersson, G. (1993). Sambandet mellan koraler och blåsinstrument. Koral i Norden. 10 koralexperter från ett symposium i anslutning till Harald Göranssons disputation om 1697 års koralpsalmbok den 17 maj 1992, 8, 9-17. Institutionen för musikveenskap, Uppsala universitet, Musikvetenskapliga serien.
  • Andersson, G. (1993). The organists and the system of privileged musicians in Sweden in the 17th and 18th centuries. In Sverker, J. (Ed.) Weckman Symposium. Skrifter från musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet (pp. 261-270), 31. Musikvetenskapliga avd. vid Göteborgs univ.
  • Andersson, G. (1990). Mästare - gesäll - lärling. Stadsmusikanten som musikpedagog under 1700-talet. In Hannu, A. (Ed.) Den gemensamma tonen (pp. 4-20). Musikvetenskapliga sällskapet i Finland.
  • Andersson, G. (1990). Stadsmusikantens läns- och häradsprivilegier i Skåneland. In Oramo, I. (Ed.) Musiikki 1 - 4/1989 (pp. 228-243), Specialnummer. Musikvetenskapliga sällskapet i Finland.
  • Andersson, G. (1989). Skåneprojektet. En regional musikhistorisk undersökning. In Hans, B. (Ed.) Musik i Värmalnd (pp. 2-9), 1. Musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet.

Reports (6)

  • Geisler, U. (2012). Nordic Musicological Congress. Nutida Musik.
  • Geisler, U. (2010). Choir in Focus. Ein internationales Symposium zu Fragen der Chorforschung. Neue Chorzeit. Deutscher Chorverband.
  • Lamberth, M. (2010). Båstad kammarmusikfestival 2010 - utvärdering av enkätsvaren.
  • Geisler, U. (2008). Körsång i fokus - rapport från symposium om körforskning. Körledaren. Föreningen Sveriges Körledare.
  • Geisler, U. (2007). Gothenburg Musicology Conference 2006. What do we know – and what do we want to know about music?. Musikforschung, 60.
  • Geisler, U. (2003). Musik als Mittel politischer Identitätsstiftung im 20. Jahrhundert. Die Musikforschung, 56. Katholische Akademie Schwerte.

Working papers (1)

  • Geisler, U. (2006). Högskolepedagogisk utvecklingsplan.

Reviews (26)

  • Geisler, U. (2013). Musikens politiska ekonomi. Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-2000. Historielärarnas Förenings Årsskrift. Historielärarnas förening.
  • Geisler, U. (2012). Recension av Sångare! En bok om svensk manskörssång och Svenska sångarförbundet. Svensk tidskrift för musikforskning STM-SJM, 94, 133-134. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2012). Still Songs. Music In and Around the Poetry of Paul Celan. info-netz-musik.
  • Geisler, U. (2011). Från Sigfridsmässa till The Ark. Svensk tidskrift för musikforskning, 93, 106-109. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2010). Ruth Solveig Steinsland, De glemte konserterne. Tre oboekonserter av Förster fra svenske 1700-talls kilder. Svensk tidskrift för musikforskning, 2010 (92), 174-177. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2009). ’Death and the Maiden’ : Musik och tortur på Malmö Opera. Nutida Musik, 2008-09, 68-69. Nutida musik, Nutida musik.
  • Geisler, U. (2009). Chorgesang als Medium für Interkulturalität. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 156-158. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2009). Det ulmer under overflaten. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 173-176. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2007). After Sibelius. Studies in Finnish Music. Nordeuropaforum, 119-122.
  • Geisler, U. (2007). Musik - Frauen - Gender. Bücherverzeichnis 1780-2004. Svensk tidskrift för musikforskning, 89. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2006). Ekonomi och musik i 1700-talets Göteborg. Svensk tidskrift för musikforskning, 2006 (88), 106-107. Svenska samfundet för musikforskning, Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2006). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 2006 (88), 106-107. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2005). Mehrsprachigkeit und regionale Bindung in Musik und Literatur. Svensk tidskrift för musikforskning, 87, 141-142. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2004). Music and Nazism. Art under Tyranny, 1933–1945. Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 86, 127-129. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Mossberg, F. (2004). STM 2004. Svensk tidskrift för musikforskning STM-SJM, 108-109. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Geisler, U. (2003). Ruth-Maria Gleißner: Der unpolitische Komponist als Politikum. Die Rezeption von Jean Sibelius im NS-Staat. Svensk tidskrift för musikforskning, 85, 89-91. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2002). Eva Helenius-Öberg, Den gamla orgeln i Morlanda kyrka. Ett stycke europeisk orgelhistoria. Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 95-96. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2002). Musiklivet vid de svenska Vasahoven med fokus på Erik XIV:s hov (1560-68). Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 90-93. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2002). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 90-93. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (2002). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 84, 95-96. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1998). Friedhelm Krummacher, Musik im Norden. Dansk årbog for musikforskning, 1997 (25), 93-95. Dansk selskab for musikforskning.
  • Andersson, G. (1993). Koralpsalmboken 1697. Studier i svensk koralhistoria. Musikforschung, 46 (3), 322-323. Die Gesellschaft für Musikforschung.
  • Andersson, G. (1988). Populär musik under 1800-talet. Svensk tidskrift för musikforskning, 69, 172-174. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1984). Beiträge zur Musikgeschichte Nordeuropas. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1984). Die hamburgische Musikorganisation im XVII. Jahrhundert. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.
  • Andersson, G. (1984). Krise und Auflösung des Stadtmusikantentums. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.

Articles in specialist publications and popular press (5)

  • Lamberth, M. (2013). Atonalt triangeldrama. Opus : ett klassiskt magasin för musikintresserade, 47, 60-64.
  • Lamberth, M. (2013). Horizonic 2012. Nutida Musik, 3-4/2012-13, 84-85. Nutida musik.
  • Lamberth, M. (2011). Hundra år av dominans - den västerländska konstmusikens utveckling under 1900-talet. OPUS - Skandinaviens största tidskrift om klassisk musik och opera, 35, 44-50.
  • Mossberg, F. (2010). Ljud, tystnad, musik och studier. Ljudbladet – SAS Svenska akustiska sällskapets tidskrift. Svenska akustiska sällskapet, Svenska akustiska sällskapet.
  • Andersson, G. (2000). Organister och musikanter i 1600-talets Kalmar. Tidig musik: magasinet för musik från medeltid, renässans och barock, 2000:4, 12-15. Föreningen för tidig musik, Föreningen för tidig musik.

Newspaper articles (1)

  • Andersson, G. (1992). Endast skarprättaren hade lägre lön än kunstpiberen. Stadsmusik i Kristianstad förr. Kristianstadsbladet.

Miscellaneous (2)

  • Lamberth, M. (2012). Franz Liszt - superstar.
  • Andersson, G. (1996). Schwedische Stadtmusikanten. Westdeutsche Rundfunk.