Musikvetenskap
Ämnet musikvetenskap är en ung vetenskap både i ett internationellt och nationellt perspektiv. Som europeisk universitetsdisciplin har ämnet en ca. 150-årig historia, i Sverige betydligt kortare. Den första professuren i musikvetenskap inrättades i Sverige inte förrän 1947 vid Uppsala universitet, därefter följde Göteborgs (1977) och Lunds universitet (1986).
Från att från början huvudsakligen ha haft analys och historieskrivning inom området västerländsk konstmusik i centrum för forskningen, omfattar musikvetenskap idag praktiskt taget all slags musik i alla kulturer. Forskningsfältet har därtill vidgats mot områden som Sound Studies och musikpsykologi, och fortsätter en metodisk och teoretisk utveckling av områdena historiografi, musikalisk analys och stilanalys, kulturstudier, etnologi, sociologi och antropologi.
Till de områden som ägnas särskild uppmärksamhet i Lund hör nyare musikhistoria; post-kolonial och global musikhistorieskrivning; musik- och ljudproduktion; ljudkonst, elektronisk musik och nyare konstmusik; jazz, populärmusik och progressiv rock; samt musik och ljud i tvärestetiska och -disciplinära sammanhang.
Analyser av sådana empiriska områden görs ur estetiska, etnologiska, kulturella och samhälleliga perspektiv, samt i dialog med det nyare forskningsfältet Sound Studies.
En del av forskningen bedrivs därtill inom ramen för Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. Här görs exempelvis undersökningar av hur sinne och kognition påverkas av musik och ljud; av musikens klangliga och akustiska egenskaper; samt av ljudmiljöers estetiska och socio-materiella egenskaper. En annan anknytning har också den konstnärliga forskning som bedrivs inom ramen för Musikhögskolan, Konstnärliga fakulteten, Lunds universitet.
Musikvetenskap i Lund deltar i nationella och internationella nätverk, seminarier, konferenser och publikationer.
Folke Bohlin, professor emeritus
Philip Dodds, postdoc
Brandon Farnsworth, postdoc
Sanne Krogh Groth, universitetslektor, docent
Anders Reuter, universitetslektor
- A Studio Online (Rasmus Riegels Sørensen)
- Female Pioneers of Electronic Music - Women in the Studios for Electronic Music between 1950 -1980
- Making it Home: An Aesthetic Methodological Contribution to the Study of Migrant Home-Making and Politics of Integration -MaHoMe
- Musical Colonization: Scots and Swedes in Southern Africa, 1770–1850
- Soundscape of K-Pop: A Study of K-Pop Fanchants in Concerts (Naoko Takayanagi)
- Another Break with Tradition? Investigating Contemporary Music's Diversification through an Institutional Ethnography of the Borealis Festival in Bergen, Norway
- Heritage on the Move in the name of Democracy
- Java-Futurism: Chronotopes of Sound Activism in Indonesia (Sanne Krogh Groth)
- Swenaz-projekt, VR
- The Creator on Stage. The death and reappearance of composers in 21st century contemporary music performance
- Vägra döda, vägra värnplikt! - en studie av värnpliktsvägrarfrågan i kultur- och samhällsdebatten och inom fredsrörelsen i Sverige ca 1965-91
Böcker (22 st)
- Pedersen, A. H. (2023). Listening from within a Digital Music Archive : Metadata, Sensibilities, and Music Histories in the Danish Broadcasting Corporation's Music Archive. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, Lunds universitet. Doktorsavhandling.
- Dodds, P. (2023). Music and the Cultural Production of Scale. Palgrave Pivot. Palgrave Macmillan.
- Dodds, P. (2022). The Geographies of Enlightenment Edinburgh. Studies in the Eighteenth Century. The Boydell Press.
- Lund, T. (2022). Speltoken : Hugo Alfvén och rosens klang. Kungl. musikaliska akademiens skriftserie. Gidlunds förlag.
- Edlund, B. (2020). Analytical Variations : Eight Critical Essays on Applied Music Theory. Methodology of Music Research, 10. Peter Lang Publishing Group.
- Gustafsson, M. (2016). Polskans historia : En studie i melodityper och motivformer med utgångspunkt i Petter Dufvas notbok. MediaTryck Lund. Doktorsavhandling.
- Edlund, B. (2015). Questioning Schenkerism. Peter Lang Publishing Group.
- Edlund, B. (2013). Chopin : The Preludes and Beyond. Peter Lang Publishing Group.
- Geisler, U. (2010). Choral Research : A Global Bibliography. Körcentrum Syd.
- Lund, T. (2009). Enthusiasm, Contemplation, and Romantic Longing : Reconsidering Schubert's Sectional Songs in the Light of Historical Context. Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University. Doktorsavhandling.
- Lamberth, M. (2008). Interaktion von Leben und Werk bei Schönberg - analysiert anhand seiner Ehekrise des Jahres 1908. Varia Musicologica, 12. Peter Lang Publishing Group. Doktorsavhandling.
- Andersson, G. & Dal, B. (2008). Tonsättaren Lars-Erik Larsson 100 år : liten utställning om en modernist och idylliker / en utställning av prof. Greger Andersson ; utställningsansvarig: Björn Dal. Universitetsbibliotekets utställningskatalog, nr 52. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.
- Andersson, G. & Geisler, U. (2007). Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. Skriftserie 5:2007. Forum för levande historia.
- Andersson, G., Geisler, U., Lindberg, B., Rosengren, H., Andersson, L. M., Bachner, H. & Garberding, P. (2006). Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen. Sekel Bokförlag.
- Cronqvist, M., Eriksdotter, G., Hagström, C., Liljefors, M., Mossberg, F. & Willim, R. (2006). Virtualiteter : sex essäer. Hex, 1. Lund University.
- Siitan, T. (2003). Die Choralreform in den Ostseeprovinzen in der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts. Ein Beitrag zur Geschichte des protestantischen Kirchengesangs in Estland und Livland. studio · verlag, Zehnthofstrasse 2, D-53489 Sinzig, Germany. Doktorsavhandling.
- Mossberg, F. (2002). Visans kontinuum - Ord, röst och musik. Studier i Olle Adolphsons musik och framförandekonst. Musicology. Doktorsavhandling.
- Dillmar, A. (2001). "Dödshugget mot vår nationella tonkonst". Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning. Anders Dillmar, Bernadottevägen 51, 75 48 Uppsala,. Doktorsavhandling.
- Martinson, B. (1999). Hilding Rosenbergs apokalyps : studier i Johannes uppenbarelse - ett musikverk i stridsutrustning. Björn Martinson Nicolaus Cervinsgat. 3, 254 33 Helsingborg Sweden,. Doktorsavhandling.
- Lindberg, B. (1997). Mellan provins och parnass : John Fernström i svenskt musikliv. Arkiv. Doktorsavhandling.
- Andersson, G. (1992). Värmländska bruksmusikkårer. Ett bidrag till studiet av värmländsk brukskultur. Musik i Värmland - 3, 3. Musikhögskolan i Göteborg, Avdelningen för Musikvetenskap.
- Andersson, G. & Cajsa S, L. (1992). Den barocka länsmusiken! Musik i Skåneland under 1600- och 1700-talet. Musik i Skåne.
Redaktörskap (50 st)
- (2024). (Red.) Issue: Intermedial Interventions in the City : June 2024. Urban Matters. Malmö Institute for urban research (IUR), Malmö University.
- Grüny, C. & Farnsworth, B. (2024). (Red.) New Music and Institutional Critique. Ästhetiken X.0 – Zeitgenössische Konturen ästhetischen Denkens. Springer.
- (2023). (Red.) Grief : Sonic Expressions of loss, pain, and sadness. Seismograf.
- Frisk, H. & Groth, S. K. (2023). (Red.) Traces of Sound : Reflections of Sound Unheard. Publications from the Sound Environment Centre at Lund University Report, 20. Sound Environment Centre at Lund University.
- Erkelenz, E. & Heldt, K. (2021). (Red.) Dynamische Traditionen : Globale Perspektiven auf zeitgenössische Musik. Eine Textsammlung zu Donaueschingen Global. SWR.
- Frisk, H. & Groth, S. K. (2021). (Red.) Sounds of Science : Composition, recording and listening as laboratory practice. Seismograf.
- Groth, S. K. & Mansell, J. (2021). (Red.) Negotiating Noise : Across Places, Spaces and Disciplines. Publications from the Sound Environment Centre at Lund University. Sound Environment Centre at Lund University.
- Groth, S. K. & Schulze, H. (2020). (Red.) The Bloomsbury Handbook of Sound Art. Bloomsbury Handbooks. Bloomsbury Academic.
- Groth, S. K. & Östersjö, S. (2019). (Red.) Sonic Argumentation I. Seismograf, 22.
- Groth, S. K. & Östersjö, S. (2019). (Red.) Sonic Argumentation II. Seismograf, 23.
- Schulze, H., Brosius, C. & Groth, S. K. (2019). (Red.) Out of Space. Seismograf, 21.
- Groth, S. K. & Stricker, J. (2018). (Red.) Orgel : Fortidens klang - nutidens stemme. Seismograf.
- Groth, S. K. (2017). (Red.) Composer / Performer. Seismograf.
- Groth, S. K. (2017). (Red.) Sound Art Matters. Seismograf.
- Groth, S. K. & Anderberg, S. (2016). (Red.) AUT 50. Seismograf.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2016). (Red.) Fluid Sounds. Seismograf, AUGUST 2016.
- Mossberg, F. (2016). (Red.) Bo i Ro : Texter från ett tvärvetenskapligt symposium om boende, buller och hälsa. Läkaresällskapets hus i Stockholm, den 20 oktober 2016. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 15. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Stricker, J. & Groth, S. K. (2016). (Red.) Else Parie Pade. Seismograf.
- Groth, S. K. (2015). (Red.) Nordiske Musikdage 2015. Seismograf.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2014). (Red.) Choral Singing. Histories and Practices. Cambridge Scholars Publishing.
- Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (2013). (Red.) Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. Sekel Bokförlag.
- Geisler, U. & Rosengren, H. (2013). (Red.) Kult, konst eller myt? Richard Wagner i tvärvetenskaplig belysning. Universus Academic Press.
- Geisler, U. (2012). (Red.) Choral Research 1960-2010 : Bibliography. Körcentrum Syd.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2011). (Red.) Choir in Focus 2011. Bo Ejeby Förlag.
- Geisler, U. & Rosengren, H. (2011). (Red.) "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. Sekel Bokförlag.
- Mossberg, F. (2011). (Red.) Buller i blåsväder : texter om ljud från vindkraftverk. Skrifter från Ljudmiljöcentrum, 11. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2010). (Red.) Choir in Focus 2010. Bo Ejeby Förlag.
- Molnár, V., Jonsson, B. & Andersson, G. (2008). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2008. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Mossberg, F. (2008). (Red.) Ljud och tystnad för sinne och själ : betydelser av ljud och tystnad för själslig och mental rekreation. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 7. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Mossberg, F. (2008). (Red.) Sound, mind and emotion - research and aspects. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 8. Sound Environment Center at Lund university.
- Mossberg, F. (2008). (Red.) Sounds of history. Ljudmiljöcentrum skriftserie, 6. Sound Environment Center at Lund university.
- Geisler, U. & Rosengren, H. (2007). (Red.) Musik, makt och ”helig dårskap” : Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning. Sekel Bokförlag.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2007). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2007. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Mossberg, F. (2007). (Red.) Ljud och inlärning. Skriftserie, 5. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Andersson, G. & Geisler, U. (2006). (Red.) Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen. Sekel Bokförlag.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2006). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2006. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Mossberg, F. (2006). (Red.) Buller och hälsa. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 1. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Mossberg, F. (2006). (Red.) Förföriska ljud. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 2. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Mossberg, F. (2006). (Red.) Operativa ljud. Skriftserie, 3. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Mossberg, F. (2006). (Red.) Skadliga ljud. Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, 4. Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2005). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2005. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2004). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2004. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2003). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2003. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (2002). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2002. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Andersson, G. (2001). (Red.) Musikgeschichte Nordeuropas: Dänemark, Finnland, Island, Norwegen, Schweden. Verlag J.B. Metzler.
- Molnár, V., Paulsson, G., Grönvall, A. & Andersson, G. (2001). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2001. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Molnár, V., Paulsson, G., Grönvall, A. & Andersson, G. (2000). (Red.) Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1999-2000. Årsbok. Vetenskapssocieteten i Lund.
- Andersson, G. (1998). (Red.) Musik i Norden. Publications Issued By the Royal Swedish Academy of Music. Kungliga Musikaliska Akademien.
- Andersson, G. (1996). (Red.) Spelglädje i Lundagård. 250 år med Akademiska kapellet. Lund University Press.
- Andersson, G., Leif, J. & Ann-Marie, N. (1994). (Red.) Musiken i Sverige.1. Fischer.
Artiklar (46 st)
- Dodds, P. (2024). Bråkmakargatan in Rosengård : On the intermedial politics and poetics of Swedish suburban rap. Urban Matters. Malmö Institute for urban research (IUR), Malmö University.
- Mousavi, N. & Dodds, P. (2024). Intermedial interventions in the city : Media-life-city and the right to media. Urban Matters. Malmö Institute for urban research (IUR), Malmö University.
- De Dios, A., Dodds, P., Groth, S. K., Benivolski, X., Borchgrevink, H., Bubandt, N., Chekan, Y., Rijo Lopes Da Cunha, M., Farnsworth, B., Lovell, R., Mann, C., Mauruschat, A., L. Nwachukwu, U.-U., Bråthen Steen, E. M. & Zhao, Y. (2023). Thinking decolonially towards music’s institution: : A post-conference reflection. Seismograf.
- Graminius, C. & Dodds, P. (2023). The art of storytelling : against the instrumentalisation of stories as information sources in climate communication. Nordic Journal of Library and Information Studies, 4, 51-65.
- Kytö, M. & Groth, S. K. (2023). Introduction : Grief. Sonic Expressions. of Loss, Pain, and Sadness. Seismograf.
- Brissman, H. (2022). Vägra döda, vägra värnplikt! : En studie av värnpliktsvägrarfrågan i kultur- och samhällsdebatten och inom fredsrörelsen i Sverige ca 1965-91. RIG Kulturhistorisk Tidskrift, 84-103. Föreningen för svensk kulturhistoria.
- Pedersen, A. H. (2022). The digital archiving of music at the Danish Broadcasting Corporation : History, ideals, taxonomy. Svensk tidskrift för musikforskning STM-SJM, 104, 41-76. Svenska samfundet för musikforskning.
- Reuter, A. (2022). Who let the DAWs Out? The Digital in a New Generation of the Digital Audio Workstation. Popular Music and Society, 45, 113-128. Routledge.
- Dodds, P. (2021). The new geographies of popular music (in a pandemic) : Guilty geographies and compressed intimacies. POPULÄR – Nordic Journal for Popular Culture Research, 2, 9-27. Lund University, Institutionen för kulturvetenskaper..
- Frisk, H. & Groth, S. K. (2021). Introduction: Sounds of Science : Composition, recording and listening as laboratory practice. Seismograf.
- Reuter, A. (2021). Pop as Process : The Digitalization of Groove, Form and Time. Dancecult, 13, 2-21. National University of Ireland Maynooth.
- Dodds, P. (2020). Geographies of the book (shop) : Reading women’s geographies in Enlightenment Edinburgh. Transactions of the Institute of British Geographers, 45, 270-283. Wiley-Blackwell.
- Pedersen, A. H. (2020). Digital Music Use as Ecological Thinking : Metadata and Historicised Listening. The Nordic Journal of Aesthetics, 29, 97-118. The Nordic Society of Aesthetics.
- Brosius, C., Schulze, H. & Groth, S. K. (2019). Out of Space. Seismograf, 21.
- Dodds, P. (2019). Hearing histories of Hammer Hill : Pop music as auditory geography. Emotion, Space and Society, 30, 34-40. Elsevier.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2019). The Audio Paper : From situated practices to affective sound encounters. Paragrana, 28, 188-196. De Gruyter.
- Groth, S. K. & Östersjö, S. (2019). Sonic Argumentation 1 + 2. Seismograf, 22,23.
- Groth, S. K. (2018). Noise in the Tropical Underground. Seismograf.
- Groth, S. K. & Stricker, J. (2018). Orgel : Fortidens klang - nutidens stemme. Seismograf.
- Groth, S. K. (2017). Composers on Stage : Ambiguous authorship in contemporary music performance. Contemporary Music Review, 35, 686-705. Routledge.
- Groth, S. K. (2017). Performer composer panel : Panel discussion with Kristian Hverring, Louise Alenius and Simon Steen-Andersen. Seismograf.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2017). Sound Art Situations. Organised Sound, 22, 101-111. Cambridge University Press.
- Groth, S. K., Vandsø, A., Schmidt, U. & Søndergaard, M. (2017). Sound Art Matters. Seismograf.
- Groth, S. K. & Anderberg, S. (2016). AUT 50. Seismograf.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2016). Audio Papers - a manifesto. Seismograf, AUGUST 2016.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2016). Fluid Sounds. Seismograf.
- Stricker, J. & Groth, S. K. (2016). Else Marie Pade. Seismograf.
- Groth, S. K. (2015). Nordiske Musikdage 2015. Seismograf.
- Lamberth, M. (2013). Malmö opera: Lear av Aribert Reimann. www.operapoint.com.
- Lamberth, M. (2013). Ystads teater: Alcina. www.operapoint.com.
- Johansson, R., Holmqvist, K., Mossberg, F. & Lindgren, M. (2012). Eye Movements and Reading Comprehension While Listening to Preferred and Non-preferred Study Music. Psychology of Music, 40, 339-356. SAGE Publications.
- Mossberg, F. (2011). Getting it together-Interdisciplinary sound environment research. Journal of the Acoustical Society of America, 130, 2530-2530. American Institute of Physics (AIP).
- Geisler, U. (2009). STM-Online - FZMw. En jämförelse. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 108-116. Svenska samfundet för musikforskning.
- Englund, A. (2006). Det kodade meddelandet - Metaforisk interaktion och dödslängtan i Per Olov Enquists Nedstörtad ängel. Tidskrift för litteraturvetenskap, 2006, 62-78. Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap.
- Andersson, G. (2005). Forskningsprogrammet "Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600-1970: integrerade studier i spelpraxis och instrumentbygge". En utvärdering. Svensk tidskrift för musikforskning, 87, 11-18. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2003). Kammarmusiken – död eller levande?. Kungl. vitterhets historie och antikvitetsakademiens årsbok, 161-173. Kungliga Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien.
- Andersson, G. & Henrik, K. (1998). Något om problemen kring nordisk musikhistoria. Nutida Musik, 1998 (41:3), 48-50. Nutida musik.
- Andersson, G. (1997). Dansk och svensk musikforskning fram mot år 2000. Några reflektioner. Dansk årbog for musikforskning, 1996 (24), 91-93. Dansk selskab for musikforskning.
- Andersson, G. (1997). En nordisk musikhistorie. En redaktørs overvejelser. Dansk musiktidsskrift, 1996/97 (71:6), 204-206. Det Unge Tonekunstnersselskab et alia.
- Andersson, G. (1996). Musik av Johan Helmich Roman och hans samtida i Lunds universitetsbibliotek. Svensk tidskrift för musikforskning, 1994/95(76/77), 9-30. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1995). Magister H.E. Grosmanns musikaliesamling. En Telemann-fyndgruva. Dansk årbog for musikforskning, 1994 (22), 17-26. Dansk selskab for musikforskning.
- Andersson, G. (1992). Privilegierade musikanters professionsstrategier under 1600- och 1700-talet. Dansk årbog for musikforskning, 1988/91, (19), 20-53. Dansk selskab for musikforskning.
- Andersson, G. (1992). Stadsmusikanter i stifts- och universitetsstaden Lund under 1600- och 1700-talet. Svensk tidskrift för musikforskning, 73 (1991), 33-68. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1991). Stadsmusikanter i Skåne under 1600- och 1700-talet. 2. ALE, 1991:1, 18-32. De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.
- Andersson, G. (1990). Häradsspelmän i Albo härad under 1700-talet. Meddelanden och Bygdehistorik, 1990:4:4, 244-253. Skepparpsåns museiföreninhg.
- Andersson, G. (1990). Stadsmusikanter i Skåne under 1600- och 1700-talet. 1. ALE, 1990:4, 1-12. De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.
Bokkapitel (102 st)
- Farnsworth, B. (2024). Classical Music has a Diversity Problem. I Smith, N. T., Peters, P. & Molina, K. (Red.) Classical Music Futures : Practices of Innovation (pp. 41-58). Open Book Publishers.
- Veloce, S., Farnsworth, B., Lovell, R., Johnson, H., Bliss, A. & Dobson, E. (2024). Gender Relations in New Music (GRiNM)* and Yorkshire Sound Women Network (YSWN)~ : Case Studies in Activism and Organisation for Change. I Hamer, L. & Minors, H. J. (Red.) The Routledge Companion to Women and Musical Leadership : The Nineteenth Century and Beyond (pp. 636-648). Routledge.
- Farnsworth, B. & Lovell, R. (2023). Reflecting on the Work of Gender Relations in New Music : Institutional Critique and Activist Strategies. I Bull, A., Scharff, C. & Nooshin, L. (Red.) Voices for Change in the Classical Music Profession : New Ideas for Tackling Inequalities and Exclusions (pp. 266-275). Oxford University Press.
- Groth, S. K. & Bubandt, N. (2023). Gamelan in Transition : When Experimental Music Is a Living-With. I Chantler, J. (Red.) Fönstret #6 : In Tune (pp. 29-37). Edition Festival for Other Music.
- Groth, S. K. & Frisk, H. (2023). Introduction to Traces of Sound : Reflections of Sounds Unheard. I Frisk, H. & Krogh Groth, S. (Red.) Traces of Sound : Reflections of Sound Unheard (pp. 9-14). Sound Environment Centre at Lund University.
- Farnsworth, B. (2022). Contemporary Music and the Curatorial Turn : Surveying Curatorial Practices from Curators-as-Authors to Institutional Critique. I Rantanen, S. & Scott, D. B. (Red.) Docmus Research Publications, Institutionalisation in Music History (pp. 127-145). University of the Arts Helsinki.
- Groth, S. K. (2022). Deep Situated Listening Among Hearing Heads and Affective Bodies. I O'Keeffe, L. & Nogueira, I. (Red.) The Body in Sound, Music and Performance : Studies in Audio and Sonic Arts (pp. 51-64). Routledge.
- Pedersen, A. H. (2022). On Digital Music History : A Contemplation on Digital Archives and Musical Experience. I Hurwitz, D. & Ordóñez Eslava, P. (Red.) Music, Science & Technology, Music in the Disruptive Era (pp. 127-144), 4. Brepols.
- Groth, S. K. (2021). Conversations on noise. I Groth, S. K. & Mansell, J. (Red.) Publications from the Sound Environment Centre at Lund University Report, Negotiating Noise : Across Places, Spaces and Disciplines (pp. 79-84), 19. Sound Environment Centre at Lund University.
- Groth, S. K. (2021). Når ånden spiller med : Komponistperformeren i det 21. århundrede. I Schauser, S. (Red.) Musikalske aftryk : Dansk tonekunst gennem 150 år (pp. 43-61). Grønningen1.
- Groth, S. K. & Mansell, J. (2021). Introduction : Negotiating Noise Across Places, Spaces and Disciplines. I Groth, S. K. & Mansell, J. (Red.) Sound Environment Centre at Lund University, Negotiating Noise : Across Places, Spaces and Disciplines (pp. 15-33), 19. Sound Environment Centre at Lund University.
- Groth, S. K. & Stjerna, ?. (2021). Multiröster och ljudet under vattnet. I Lundin, S., Rivano-Eckerdal, J. & Åkesson, L. (Red.) ETN. Etnologisk Skriftserie, ETN : H2O (pp. 147-161), 10. Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
- Groth, S. K. (2020). “Diam!” (Be quiet!) : Noisy Sound Art from the Global South. I Groth, S. K. & Schulze, H. (Red.) Bloomsbury Handbooks, The Bloomsbury Handbook of Sound Art (pp. 107-120). Bloomsbury Academic.
- Groth, S. K. & Samson, K. (2020). The Audio Paper as Affective Attunements : Thinking, Producing and Listening. I Herzogenrath, B. (Red.) Practical Aesthetics (pp. 159-169). Bloomsbury Academic.
- Groth, S. K. & Schmidt, U. (2020). The Instrument as Theater : Instrumental reworkings in contemporary sound art. I Groth, S. K. & Schulze, H. (Red.) Bloomsbury Handbooks, The Bloomsbury Handbook of Sound Art (pp. 401-416). Bloomsbury Academic.
- Groth, S. K. & Schulz, H. (2020). Sound Art : The First 100 Years of an Aggressively Expanding Artform. I Groth, S. K. & Schulze, H. (Red.) The Bloomsbury Handbook of Sound Art (pp. 1-20). Bloomsbury Academic.
- Heldt, K. (2020). GRiNM Gender Relations in New Music : A Network Focusing on Diversity and Gender. I Suchy, I., Wackernagel, B., Reba, T., Gryllus, S., Szálka, Z. & Jakovčić, R. (Red.) MusicaFemina International : Female Music Practices / Weibliche Musikpraxis (pp. 109-114). Verlag Der Apfel.
- Fjeldsøe, M. & Groth, S. K. (2019). ‘Nordicness’ in Scandinavian Music : A Complex Question. I Howell, T. (Red.) The Nature of Nordic Music (pp. 3-19). Routledge.
- Groth, S. K. (2019). Togets Stemmer. I Gustavsson, K., Hagström, C. & Idvall, M. (Red.) ETN. Etnologisk skriftserie, ETN:TÅG (pp. 106-111), 9. Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
- Groth, S. K. (2016). EMS – Elektron Musik Studion in Stockholm. I Ørum, T. & Olsson, J. (Red.) Avant-garde critical studies, A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries, 1950-1975 (pp. 164-174), 32. Brill Rodopi.
- Groth, S. K. (2016). The concert society Fylkingen, 1950-75. I Ørum, T. & Olsson, J. (Red.) Avant-garde critical studies, A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries, 1950-1975 (pp. 122-134), 32. Brill Rodopi.
- Lund, T. (2016). Landskap för mild melankoli : Franz Schuberts Ossian-sång Die Nacht (1817). I Wingård, R., Rosengren, C., Olsen, K., Lindberg, B. & Karlsson, B.-M. (Red.) LIR. Skrifter. Varia, Det återvunna paradiset : Tidigmoderna trädgårdar i fiktion och verklighet, teori och praktik (pp. 43-91). Litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.
- Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (2013). Introduktion : kulturvetenskapliga perspektiv på kris. I Arvidson, M., Hansson, K. & Geisler, U. (Red.) Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia (pp. 9-27). Sekel Bokförlag.
- Geisler, U. (2013). Körlivet i Lund då och sedan. Några tankar kring den gemensamma sångens plats i historien. Den sjungande staden - en bok om körlivet i Lund, 55-61. Palmkrons förlag.
- Geisler, U. (2013). Med sången in i framtiden. Den tyska ungdomsmusikrörelsen och kris på 1920-30-talen. I Arvidson, M., Geisler, U. & Hansson, K. (Red.) Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia (pp. 69-86). Sekel Bokförlag.
- Groth, S. K. (2013). The Stockholm Festival, 1966. I Cirelli, J. (Red.) Visions of the now / Visioner av nuet : Stockholm Festival for art and technology / Festivalen i Stockholm för konst och teknologi /may 24-26 2013 (pp. 4-6). Stockholm Festival for Art and Technology.
- Andersson, G. (2011). Der Stadtmusicus als Hochzeitsmusikant : ausgewählte Dokumente. I Kongsted, O. (Red.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 75-85). Capella Hafniensis Editions.
- Andersson, G. (2011). Har kammarmusiken någon framtid?. I Martinsson, M. & Widell, M. (Red.) Framtidens musikarrangörer (pp. 6-6). Musik i Syd.
- Andersson, G. (2011). Musik och järnväg: 1800-talets teknikutveckling återspeglad i text och ton. I Lundberg, M. & Sven-Åke, S. (Red.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 9-19). Artos & Norma.
- Andersson, G. (2011). När blev Mahler och hans musik bekant i Sverige?. I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 49-64). Sekel Bokförlag.
- Andersson, G. (2011). Regional, nationale und supranationale Projekte : Musikgeschichtsschreibung in den Nordischen Ländern am Ende des 20. Jahrhunderts : eine Übersicht. I Kongsted, O. (Red.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 75-89). Capella Hafniensis Editions.
- Andersson, G. (2011). Östersjöområdet som musiklandskap : några reflektioner kring projektet och dess utveckling. I Kongsted, O. (Red.) Studia musicologica regionis Balticae. I (pp. 69-74). Capella Hafniensis Editions.
- Geisler, U. (2011). Choir Singing and Socio-Musical Attitudes. Continuity and Change in a Swedish-German Long-Term Perspective. I Geisler, U. & Johansson, K. (Red.) Choir in Focus 2011 (pp. 104-115). Bo Ejeby Förlag.
- Geisler, U. (2011). Felix Saul som musikaktör i Sverige. Ett bidrag till körsångshistorien. I Lundberg, M. & Selander, S.-?. (Red.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 133-141). Artos & Norma.
- Geisler, U. (2011). Theodor W. Adornos reception av Gustav Mahlers sånger. I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 79-89). Sekel Bokförlag.
- Geisler, U. (2011). Transnationell körforskning ger ny kunskap. I Fagius, G. & Ekman Frisk, L. (Red.) Körsång påverkar. Forskare berättar (pp. 23-26). Wessmans Musikförlag.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2011). Introduction. I Geisler, U. & Johansson, K. (Red.) Choir in Focus 2011 (pp. 9-14). Bo Ejeby Förlag.
- Lamberth, M. (2011). "Jag var Saulus innan jag blev Paulus". Om förhållandet mellan Arnold Schönberg och Gustav Mahler. I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. (pp. 33-48). Sekel Bokförlag.
- Lamberth, M. (2011). Arnold Schönberg: Scener ur ett äktenskap. I Lundberg, M. & Selander, S.-?. (Red.) Melos och logos. Festskrift till Folke Bohlin (pp. 217-226). Artos & Norma.
- Mahler, G. (2011). Verkförteckning (Gustav Mahler). "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning, 109-111. Sekel Bokförlag.
- Andersson, G. (2010). Skånska musikanters privilegium exclusivum – ett arv från Danmark. I Palm, A. & Sanders, H. (Red.) Flytande gränser: Dansk-svenska förbindelser efter 1658 (pp. 111-125), Centrum för Danmarksstudier 25. Makadam förlag.
- Geisler, U. (2010). Choral Research: Remarks to a Global Bibliography. I Geisler, U. & Johansson, K. (Red.) Choir in Focus 2010 (pp. 82-87). Bo Ejeby Förlag.
- Geisler, U. (2010). Musik baut Brücken? Über Bedingungen und Schwierigkeiten transnationaler Kulturforschung. I Götz, N., Hecker-Stampehl, J. & Schröder, S. M. (Red.) Vom alten Norden zum neuen Europa: Politische Kultur im Ostseeraum. Festschrift für Bernd Henningsen (pp. 409-422). BWV - Berliner Wissenschafts-Verlag.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2010). Introduction. I Geisler, U. & Johansson, K. (Red.) Choir in Focus 2010 (pp. 11-14). Bo Ejeby Förlag.
- Johansson, K. & Geisler, U. (2010). Choir in Focus. Researching conservatoires. Enquiry, innovation and the development of artistic practice in higher music education, 70-70. Association Européenne des Conservatoires, Académies de Musique et Musikhochschulen (AEC).
- Andersson, G. (2009). Opera in Sweden. I Keefe, S. P. (Red.) The Cambridge History of Eighteeenth-Century Music (pp. 420-431). Cambridge University Press.
- Mossberg, F. (2009). Att lyssna till tiden, Bob Dylans bilder av förgänglighet. I Askander, M. (Red.) Förgängligheter (pp. 123-154). Sekel Bokförlag.
- Andersson, G. (2008). Music from abroad in the eightteenth century Sweden. I Rasch, R. (Red.) The circulation of music in Europe 1600-1900 : a collection of essays and case studies (pp. 159-172), 9. BWV - Berliner Wissenschafts-Verlag.
- Andersson, G. (2007). Bilden av Sjostakovitj i Väst. I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) Musik, makt och "helig dårskap". Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning (pp. 27-38). Sekel Bokförlag.
- Geisler, U. (2007). ”Forskningsöversikt”. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 105-110), 5. Forum för levande historia.
- Geisler, U. (2007). ”Herders ’Volksgeist’ och Götiska Förbundet”. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 25-45), 5. Forum för levande historia.
- Geisler, U. (2007). ”Kurt Atterberg, Moses Pergament, Wilhelm Peterson-Berger och Felix Saul”. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 55-60), 5. Forum för levande historia.
- Geisler, U. (2007). ”Svenska musiktidskrifter och nazistisk musiksyn”. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Myt och propaganda. Musiken i nazismens tjänst i Sverige och Tyskland. (pp. 68-78), 5. Forum för levande historia.
- Geisler, U. (2007). Musik och makt. Sjostakovitj mellan l'art pour l'art och socialistisk realism. Musik, makt och "helig dårskap". Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning, 61-70. Sekel Bokförlag.
- Hanstein, J. (2007). Verkförteckning (Dmitrij Sjostakovitj). I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) Musik, makt och "helig dårskap" : Dmitrij Sjostakovitj i tvärvetenskaplig belysning (pp. 77-86). Sekel Bokförlag.
- Lund, T. (2007). Frihet och fångenskap i Franz Schuberts deklamation av Schillers "Die Bürgschaft". I Molnár, V., Paulsson, G. & Andersson, G. (Red.) Årsbok, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2007 (pp. 92-107). Vetenskapssocieteten i Lund.
- Andersson, G. (2006). Elit och allmoge sida vid sida: musicerandet på de skånska godsen ca 1700–1900. I Mats, O., Sten, S. & Kerstin, S. (Red.) Gods och bönder från högmedeltid till nutid: kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods. (pp. 227-262). Nordic Academic Press.
- Andersson, G. (2006). Kammarmusiken–död eller levande?. I Peter, E. (Red.) Till kammarmusikens lov. 20 år med Saxå kammarmusikfestival (pp. 21-31). Carlsson Bokförlag.
- Andersson, G. (2006). Musikens miljöer. I Christensson, J. (Red.) Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden (pp. 345-373). Bokförlaget Signum.
- Andersson, G. (2006). Nazismen och musiken. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Fruktan, fascination och frändskap: det svenska musiklivet och nazismen (pp. 31-46). Sekel Bokförlag.
- Andersson, G. (2006). Receptionen av svensk musik i Nazityskland. I Andersson, G. & Geisler, U. (Red.) Fruktan, fascination och frändskap: det svenska musiklivet och nazismen (pp. 71-86). Sekel Bokförlag.
- Geisler, U. (2006). "Meeskor" ja "segakoor" Felix Sauli muusikalistes vaadetes Rootsis aastatel 1918-1938. I Lippus, U. (Red.) Meeskoor ja meestelaul (pp. 58-77), 8. Estonian Academy of Music and Theatre.
- Geisler, U. (2006). "Ur vårt svenska folkliga musikarv". Tysk nationalsocialism och svensk musikkultur. Fruktan, fascination och frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen, 47-70. Sekel Bokförlag.
- Andersson, G. (2005). Adagio und Allegro für Klavier und Horn, op. 70. I Loos, H. (Red.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd 2.. Laaber.
- Andersson, G. (2005). Adligt musicerande i 1700-talets Skåne. I Alf, B. (Red.) Frispel : festskrift till Olle Edström (pp. 3-13). Göteborgs universitet.
- Andersson, G. (2005). Drei Gedichte nach Emanuel Geibel für eine Singstimme und Klavier, op. 30. I Loos, H. (Red.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd. 1. Laaber.
- Andersson, G. (2005). Drei Gedichte nach Emanuel Geibel für mehrstimmigen Gesang und Klavier, op. 29. I Loos, H. (Red.) Robert Schumann. Interpretation seiner Werke, Bd. 1. Laaber.
- Edlund, B. (2005). “Mozart-orsaken” eller Vad skall vi med musik till?. Konsterna och själen. Estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv. Kungliga Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien.
- Edlund, B. (2005). A Preliminary Defense of Musical Ambiguity. Perspectives on Aesthetics, Art, and Culture. Essays in Honour of Lars-Olof Åhlberg. Thales.
- Edlund, B. (2005). Tolkningstankar. Frispel. Festskrift till Olle Edström. Skrifter från institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet.
- Mossberg, F. (2004). Taube och Olle Adolphson. I Evard, M. (Red.) Årsskrift 2003 "Oss trubadurer emellan" (pp. 110-123), 2003. Evert Taube-sällskapet.
- Andersson, G. (2003). I stadens tjänst: musikens vandringar i Östersjöområdet. I Kreslins, J., Mansbach, S. A. & Schweitzer], R. (Red.) Östersjön i ny gestalt (pp. 237-256). Armémuseum.
- Andersson, G. (2003). I stadens tjänst: musikens vandringar i Östersjöområdet. I Kreslins, J., Mansbach, S. A. & Schweitzer, R. (Red.) Gränsländer. Östersjön i ny gestalt (pp. 237-256). Bokförlaget Atlantis.
- Geisler, U. (2003). “…was an Musik des Nordens nur nordisch maskiert ist." Konstruktion und Rezeption "nordischer" Musik im deutschsprachigen Musikdiskurs. I Almgren, B. & Kirsch, F.-M. (Red.) Sprache und Politik im skandinavischen und deutschen Kontext 1933-1945 (= Schriften des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer; 5). Aalborg Universitetsforlag.
- Andersson, G. (2002). Musicerandet. I Nilsson, S.-?. (Red.) Slotten & landskapet (pp. 145-150). Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
- Andersson, G. (2002). Reception Scandinavia. I Jones, D. W. (Red.) Oxford Composer Companions: Haydn (pp. 332-333). Oxford University Press.
- Andersson, G. (1998). Musik under renässansen. I Camilla, S. (Red.) Renässans för Skåne 1999 (pp. 83-85). Renässans för Skåne.
- Andersson, G. (1998). Stadsmusikanter, organister och tornväktare. I Per-Erik, S. (Red.) Musik i Ystad (pp. 6-23). Ystads fornminnesförening.
- Andersson, G. (1997). Den "nordiska tonen" - realitet eller chimär?. Lundaforskare föreläser, 29, 6-13. Lund University Press.
- Andersson, G. (1997). Musikförbindelser över Öresund. Dietrich Buxtehude och Dübensamlingen. I Sten Åke, N. & Margareta, R. (Red.) 1600-talets ansikte (pp. 147-167), Symposier på Krapperups borg 3. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
- Andersson, G. (1996). Kraus privata kvarlåtenskap. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 63-64). Lund University Press.
- Andersson, G. (1996). Musiken vid Lunds universitet före Kapellets grundande. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 16-22). Lund University Press.
- Andersson, G. (1996). Privilegiet att spela. Stadsmusikanten på 1700-talet. I Bergström, C. (Red.) Hand och penna. Sju essäer om yrken på 1700-talet (pp. 235-280). Bokförlaget Atlantis.
- Andersson, G. (1996). Repertoaren under 1700-talet. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 29-57). Lund University Press.
- Andersson, G. (1996). Repertoaren under 1800-talet. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 65-76). Lund University Press.
- Andersson, G. (1996). Wilhelm Heintze 1849-1895. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 156-156). Lund University Press.
- Andersson, G. (1996). Wilhelm Theodor Gnosspelius 1809-1887. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 154-155). Lund University Press.
- Andersson, G. & Göran, B. (1996). Akademiska kapellet grundas. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 23-28). Lund University Press.
- Andersson, G. & Lars-Göran, H. (1996). Lunds universitets 100-årsjubileum 1768. I Greger, A. (Red.) Spelglädje i Lundagård (pp. 58-62). Lund University Press.
- Andersson, G. (1994). Från Dietrich Buxtehude till Sone Hansson Strängberg. Organister, stadsmusikanter och häradsspelmän i Helsingborg och Luggude härad. Kring Kärnan, 1994 (23), 35-62. Helsingborgs museeiförening.
- Andersson, G. (1994). Stad och landsbygd. I Leif, J., Ann-Marie, N. & Greger, A. (Red.) Musiken i Sverige.1 (pp. 359-395). Fischer.
- Andersson, G. (1993). "Och i parken konserterar -". Ett bidrag till frågan om musikens nationalkaraktär. I Holger, L. (Red.) Svenskhet i musiken (pp. 22-30), 7. Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Skrifter.
- Andersson, G. (1992). Skarpskyttar och hemvärnsmän. Blåsmusikens banérförare. Hemvärnets musikkår i Lund 50 år. Jubileumsskrift, 33-37. Hemvärnets musikkår, Lund.
- Andersson, G. (1992). Stadsmusikanten i svenskt musikliv under 1600- och 1700-talet. I Anna-Britta, L. (Red.) Karolinska förbundets årsbok (pp. 43-93), 1991. Karolinska förbundet.
- Andersson, G. (1992). Städerna som musikmiljöer. I Leif, J. & Anna, I.-J. (Red.) Musiken i Sverige.2 (pp. 143-168). Fischer och Kungliga Musikaliska akademien.
- Andersson, G., Leif, J. & Hans, B. (1992). Musik till bildning, frälsning och nöje. I Leif, J. & Martin, T. (Red.) Musiken i Sverige.3 (pp. 209-235). Kungliga Musikaliska Akademien.
- Andersson, G. (1991). Musiken i hemmet under 1700-talet. Kulturen. En årsbok, 182-193. Kulturen i Lund.
- Andersson, G. (1989). Bland 1800-talets kapellister och blåsargesäller. Kring två nyfunna musikaliesamlingar på Norrland nation. I Reinhammar, V. (Red.) Norlandica. Norrlands nations skriftserie VIII. Festskrift till Nationshusets 100-årsjubileum den 11 oktober 1989 (pp. 123-135), VIII. Norrlands nation, Uppsala.
- Andersson, G. (1989). Blåsmusiken till bildning och nöje. I Gustavsson, A. (Red.) Alkohol och nykterhet (pp. 261-272), 7. Etnologiska institutionen, Uppsala universitet.
- Andersson, G. (1988). Stadsmusikanterna i Karlshamn under 1600- och 1700-talet. I Andersson, L. E. (Red.) Carlshamniana 1988 (pp. 7-29), 3. Föreningen Karlhamns museum.
- Andersson, G. (1982). När mässingsmusiken kom till bruket. I Kruse, H. (Red.) Värmland förr och nu. Musik i Värmland. Årsbok från Värmlands museum 1982 (pp. 29-57), 80. Värmlands museum.
- Andersson, G. (1981). Mässingsmusik - folkets bildning och nöje. I Andersson, L. E. (Red.) Från forna tiders mässingssextett till våra dagars Symphonic Band (pp. 4-6). ABF Musikkår Karlshamn.
Förord (3 st)
- Erkelenz, E. & Heldt, K. (2021). Editorial. I Erkelenz, E. & Heldt, K. (Red.) Dynamische Traditionen : Globale Perspektiven auf zeitgenössische Musik. Eine Textsammlung zu Donaueschingen Global. SWR.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2011). Choir in Focus 2011. I Geisler, U. & Johansson, K. (Red.) Choir in Focus 2011 (pp. 5-5). Bo Ejeby Förlag.
- Geisler, U. & Rosengren, H. (2011). "Min tid ska komma". Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning. I Geisler, U. & Rosengren, H. (Red.) "Min tid ska komma" : Gustav Mahler i tvärvetenskaplig belysning (pp. 7-9). Sekel Bokförlag.
Encyklopediartiklar (3 st)
- Lund, T. (2020). Schweden (Rezeption). I Fastl, C. K., Harrandt, A., Gubsch, C. & Singer, A. (Red.) Anton Bruckner-Lexikon online. Österreichische Akademie der Wissenschaften.
- Groth, S. K. (2016). Kunstmusik in Dänemark. 1994-2014. MGG Online, MGG online : Die Musik in Geschichte und Gegenwart. Bärenreiter Verlag.
- Geisler, U. (2008). Wallin, Nils Lennart. Die Musik in Geschichte und Gegenwart : allgemeine Enzyklopädie der Musik. Supplement. Verlag J. B. Metzler / Bärenreiter.
Konferensbidrag (61 st)
- Farnsworth, B. (2024). DEI and Missing Social Protections : The Case of Borealis - A Festival for Experimental Music in Bergen, Norway.
- Dodds, P. (2023). “The reconstruction of various objects in the home that were destroyed in the attack” : The artistic materials of migrant home-making in Sweden.
- Dodds, P. (2023). The cultural production of scalability : Music, colonialism and the Moravian missionary project.
- Dodds, P. (2022). New Town to New World : Planning Enlightenment Edinburgh’s Unequal Progress.
- Dodds, P. (2022). Ozzy's Bråkmakargatan : An intermedial perspective on Malmö New Wave rap.
- Dodds, P. & Bowling, D. (2022). Football's Moral Geographies.
- Dodds, P. & Grünenberg, K. (2022). The arts of home-making : A postmigration perspective on film and visual art in Sweden and Denmark.
- Padovan-Özdemir, M. & Dodds, P. (2022). Postmigratory autoethnography : a complicit aesthetic exploration of migrant home-making.
- Dodds, P. (2020). The Politics of Protest Songs : #DefendingCroydon with Nadia Rose’s "Skwod".
- Pedersen, A. H. (2020). Do digital music archives inform the history of recorded music?.
- Pedersen, A. H. (2020). Music History in the Deep Field of Digital Music Platforms.
- Pedersen, A. H. (2019). Musical Singularity and the Case of Digital Music Archives.
- Groth, S. K. (2018). DIY-praksisser på Javas eksperimentelle musikscener.
- Pedersen, A. H. (2018). Your Top Songs 2018 : An Imaginary of co-creating Music Histories.
- Dodds, P. (2016). Breaking the Frame of the Map : Edinburgh and its Environs, 1770–1810.
- Lamberth, M. (2013). Easy Rider - mer än en kultförklarad road movie.
- Geisler, U. (2012). Die kulturelle Konstruktion von Gesangsgemeinschaften : Fritz Jöde in Schweden. I Altenburg, D. & Bayreuther, R. (Red.) Musik und kulturelle Identität : Bericht über den XIII. Internationalen Kongress der Gesellschaft für Musikforschung (pp. 641-646), Bd. 3. Freie Referate und Forschungsberichte. Bärenreiter Verlag.
- Geisler, U. (2012). Rezeption und Archivierung. Gesang im Spiegel der schwedischen Presse 1934-1940.
- Lamberth, M. (2012). Konstmusik i kris - Var finns morgondagens lyssnare?.
- Andersson, G. (2011). Malmö als Musikstadt zu Beginn des 20. Jahrhunderts. I Loos, H. (Red.) [Host publication title missing] (pp. 3-9), Band 1.. Gudrun Schröder Verlag, Leipzig.
- Lindström, P., Holmberg, N., Holmqvist, K. & Mossberg, F. (2011). The effect of sound intensity on cognitive processing. Journal of Eye Movement Research, 4, 60-60. European Group for Eye Movement Research.
- Geisler, U. (2010). Sång och kris i ungdomsmusikrörelsen på 1920-1930-talen.
- Geisler, U. & Johansson, K. (2010). Choir in Focus: Challenges and Visions.
- Lamberth, M. (2010). Fem i tolv - kan konstmusiken räddas?.
- Lamberth, M. (2010). Loggbok som medel för kunskapsproduktion och som underlag för examination.
- Lamberth, M. (2009). Att tänka, tala och skriva om musik – och en verktygslåda därtill. http://musikforskning.se/konferenser/2009/abstracts.pdf.
- Lamberth, M. (2009). Literature as Metatext between Music and Life.
- Geisler, U. (2008). ”Svensk”, ”tysk” och ”nordisk” musik. Det nationellas musikaliska kodning 1930-1950.
- Geisler, U. (2008). Voicing Communities. Northern European and Continental Choirs in Comparison. [Host publication title missing]. Norsk Musikkforskerlag.
- Lamberth, M. (2008). Voicing what? – Some reflections on Arnold Schoenberg’s Second String Quartet. http://foreninger.uio.no/nmf/NMFL_aug08/Lamberth.pdf.
- Lamberth, M. (2007). Akademisk handledning ur ett metaperspektiv. http://www.lu.se/upload/LUPDF/sjalvvardering/62UtvecklkonfLU.pdf, 91-99. Center for Educational Development, Lunds Universitet.
- Lund, T. (2007). Natt, dag eller mittemellan? En Schubert-sång som kulturkritik, resignation och dagdröm.
- Mossberg, F. (2007). Interdisciplinary Studies and sound environmental comprehension. I Belek et al, T. (Red.) Internoise. Internoise.
- Andersson, G. (2006). Zur frühen Harmoniemusik im Ostseeraum unter besonderer Berücksichtigung der Situation in Schweden. I Schrammek, B. (Red.) XXXIII. Wissenschaftliche Arbeitstagung, Michaelstein 2004. Zur Geschichte und Aufführungspraxis der Harmoniemusik. Klooster Michaelstein.
- Geisler, U. (2006). ”...som fängslar med underbar makt”. Herderska spår i Oskar II:s högtidstal i Kungliga Musikaliska Akademien 1864-1872.
- Lund, T. (2006). “Tonkonstnären är diktarens mest fulländade deklamatör". Deklamationsdebatten i Schuberts Wien som ledtråd till bedömningen av hans tidigaste sånger.
- Lamberth, M. (2005). Arnold Schönbergs musik sedd ur ett biografiskt-hermeneutiskt perspektiv. http://www.musikforskning.se/konferenser/2005/abstracts.php?menu=1.
- Mossberg, F. (2005). The Continuum of words, voice and music. CIM05 - Colloque interdisciplinaire de musicologie, 10-12 mars, Montreal 2005]. CIM 05.
- Andersson, G. (2004). Die Musik in Schweden im Spannungsfeld zwischen Nationalem und Internationalem im 20. Jahrhundert. I Loos, H. (Red.) [Host publication title missing] (pp. 369-375).
- Lamberth, M. (2004). Home Sweet Home - A Hermeneutic approach to Arnold Schoenberg's First String Quartet Opus 7.
- Lund, T. (2004). Schubert the Immature.
- Mossberg, F. (2004). The role of the recording studio. Conferance proceedings. IASP Canada.
- Lund, T. (2003). The Importance of the Word-Music Relationship to the Reception History of Schubert’s Lieder in Cantata Form.
- Lund, T. (2003). Winners Write the History: The Reception of Schubert’s Goethe Lieder. I Byrne, L. & Farrelly, D. (Red.) Goethe and Schubert: Across the Divide (pp. 59-70). Carysfort Press.
- Andersson, G. (2002). Musikwissenschaft in Schweden: Voraussetzungen und Tendenzen. I Edler, A. (Red.) [Host publication title missing] (pp. 36-41).
- Edlund, B. (2002). Musical conception of abstract film - The case of Viking Eggeling's Diagonal Symphony. Cultural functions of intermedial exploration, 62, 113-121. Rodopi.
- Lund, T. (2002). Om genomkomponerade Lieder.
- Andersson, G. (2000). Regionale, nationale und supranationale Musikgeschichtsschreibung im Norden am Ende des 20. Jahrhunderts: eine Ûbersicht. I Edler, A. & Kremer, J. (Red.) Publikationen der Hochschule für Musik und Thater Hannover (pp. 73-81). Hochschule für Musik und Theater Hannover.
- Andersson, G. (2000). Vetenskapssocieteten i Lund. I Patrick, M. (Red.) Lärda Sällskap. De regionala lärda sällskapen inför ett nytt millenium (pp. 97-100). Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
- Andersson, G. (1998). Bland speldosor och trattgrammofoner på Krapperup. I Sten Åke, N. (Red.) Symposier på Krapperupsborg 4 (pp. 129-151), 4. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
- Andersson, G. (1997). 1000 instrumentale Orchesterwerke aus dem 18. Jahrhundert. Die Sammlungen der beiden Universitätskapellmeister Engelhardt (Uppsala) und Kraus (Lund). I Helmut, L. (Red.) Deutsche Musik im Osten (pp. 269-276), 10. Academia Verlag.
- Andersson, G. (1997). Der Ostseeraum als Musiklandschaft. Musiker- Musikinstitutionen - Repertoires im 17. und 18. Jahrhundert. Präsentation eines Forschungsprojekts. I Julia-K., B. & Thomas, R. (Red.) Studien zur GGeschichte des Ostseeraumes II (pp. 79-85), 202. Odense University Press.
- Andersson, G. (1996). Zur Telemann-Ûberlieferung im Ostseeraum. I Ekkehard, O., Nico, S. & Lutz, W. (Red.) Deutsche Musik im Osten 8. Musica Baltica. (pp. 35-45), 8. Institut für deutsche Musik im Osten.
- Andersson, G. (1994). Der Ostseeraum als Musiklandschaft. Musiker- Musikinstitutionen - Repertoires im 17. und 18. Jahrhundert. I Helmut, L. (Red.) Deutsche Musik im Osten 6. Die Musik der Deutschen im Osten und ihre Wechselwirkung mit den Nachbarn (pp. 73-85), 6. Institut für deutsche Musik im Osten.
- Andersson, G. & Friedhelm, K. (1994). Bericht über das Roundtable 'Ostseeraum'. Die Musik der Deutschen im Osten und ihre Wechselwirkung mit den Nachbarn: Ostseeraum-Schlesien-Böhmen/Mähren-Donauraum, 185-188.
- Andersson, G. (1993). Sambandet mellan koraler och blåsinstrument. Koral i Norden. 10 koralexperter från ett symposium i anslutning till Harald Göranssons disputation om 1697 års koralpsalmbok den 17 maj 1992, 8, 9-17. Institutionen för musikveenskap, Uppsala universitet, Musikvetenskapliga serien.
- Andersson, G. (1993). The organists and the system of privileged musicians in Sweden in the 17th and 18th centuries. I Sverker, J. (Red.) Weckman Symposium. Skrifter från musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet (pp. 261-270), 31. Musikvetenskapliga avd. vid Göteborgs univ.
- Andersson, G. (1993). Östersjöområdet som musiklandskap. Musiker-musikinstitutioner-repertoarer under 1600- och 1700-talet. Nordiska musikforskarkongressen 1992, Skriftserie-Institutt for musikk og teater, 1993:2, 76-81. Institutt for musikk og teater.
- Andersson, G. (1990). Mästare - gesäll - lärling. Stadsmusikanten som musikpedagog under 1700-talet. I Hannu, A. (Red.) Den gemensamma tonen (pp. 4-20). Musikvetenskapliga sällskapet i Finland.
- Andersson, G. (1990). Stadsmusikantens läns- och häradsprivilegier i Skåneland. I Oramo, I. (Red.) Musiikki 1 - 4/1989 (pp. 228-243), Specialnummer. Musikvetenskapliga sällskapet i Finland.
- Andersson, G. (1989). Skåneprojektet. En regional musikhistorisk undersökning. I Hans, B. (Red.) Musik i Värmalnd (pp. 2-9), 1. Musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet.
Rapporter (6 st)
- Geisler, U. (2012). Nordic Musicological Congress. Nutida Musik.
- Geisler, U. (2010). Choir in Focus. Ein internationales Symposium zu Fragen der Chorforschung. Neue Chorzeit. Deutscher Chorverband.
- Lamberth, M. (2010). Båstad kammarmusikfestival 2010 - utvärdering av enkätsvaren.
- Geisler, U. (2008). Körsång i fokus - rapport från symposium om körforskning. Körledaren. Föreningen Sveriges Körledare.
- Geisler, U. (2007). Gothenburg Musicology Conference 2006. What do we know – and what do we want to know about music?. Musikforschung.
- Geisler, U. (2003). Musik als Mittel politischer Identitätsstiftung im 20. Jahrhundert. Die Musikforschung. Katholische Akademie Schwerte.
Working papers (2 st)
- Farnsworth, B. (2022). Festival Directors are not the only Music Curators : Thoughts on Curating Musical Context. Zenodo.
- Geisler, U. (2006). Högskolepedagogisk utvecklingsplan.
Recensioner (42 st)
- Heldt, K. (2023). Book review: Sound Within Sound by Kate Molleson. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 105-107.
- Heldt, K. (2023). Erkundungen des Zusammenspiels von Körper und Maschine : CAR[n]E – Uraufführung eines Stückes von Merche Blasco. Yearbook of the DAAD Artists-in-Berlin Program (BKP), 2023, 90-90. Berliner Künstler*programm des DAAD / DAAD Artists-in-Berlin Program.
- Heldt, K. & Engström, A. (2023). Nordic Music Days, Reykjavik, October 2022. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 119-120.
- Krzewiński, K. (2023). Kilka próśb do osób zajmujących się krytyką muzyczną (i odpowiedzi). Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 136, 68-71.
- Groth, S. K. (2022). Kunsten at lyde i verden. Weekendavisen, 273, 13-13. De Berlingske Blade.
- Heldt, K. (2022). Klangwechsel, John Cage, ORGAN2/ASLSP – As SLow aS Possible 5. Februar 2022, Halberstadt. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 125-127.
- Heldt, K. (2022). ManiFeste Festival, 8. Juni – 2. Juli 2022, Paris. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 111-112.
- Heldt, K. (2022). Åke Hodell: Motstånd,19. März – 22. Mai 2022, Konsthall Malmö. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 119-120.
- Heldt, K. (2021). From The 84 Days. The Wire, 450, 83-83.
- Heldt, K. (2020). Borealis : A festival for experimental music. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 108-108.
- Heldt, K. (2020). Élane Radigue – intermediary Spaces : Espaces Intermédiantes. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 102-103.
- Olsson, T. (2020). Stark Mollestad i större format. Jazz : Orkesterjournalen sedan 1933, 53-53. Jazz.
- Olsson, T. (2020). The Black Nothing. Jazz : Orkesterjournalen sedan 1933, 38-38. Jazz.
- Olsson, T. (2019). Hedvig Mollestad Trio - Smells Funny. Orkesterjournalen (OJ), 87, 38-38. OJ i samarbete med Svenska jazzriksförbundet.
- Groth, S. K. (2016). Post-apokalypsens kunstmusik. Seismograf.
- Groth, S. K. (2015). Borealis : Festival for eksperimenterende musik. Seismograf.
- Geisler, U. (2013). Musikens politiska ekonomi. Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-2000. Historielärarnas Förenings Årsskrift. Historielärarnas förening.
- Geisler, U. (2012). Recension av Sångare! En bok om svensk manskörssång och Svenska sångarförbundet. Svensk tidskrift för musikforskning STM-SJM, 94, 133-134. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2012). Still Songs. Music In and Around the Poetry of Paul Celan. info-netz-musik.
- Geisler, U. (2011). Från Sigfridsmässa till The Ark. Svensk tidskrift för musikforskning, 93, 106-109. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2010). Ruth Solveig Steinsland, De glemte konserterne. Tre oboekonserter av Förster fra svenske 1700-talls kilder. Svensk tidskrift för musikforskning, 2010 (92), 174-177. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2009). ’Death and the Maiden’ : Musik och tortur på Malmö Opera. Nutida Musik, 2008-09, 68-69. Nutida musik, Nutida musik.
- Geisler, U. (2009). Chorgesang als Medium für Interkulturalität. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 156-158. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2009). Det ulmer under overflaten. Svensk tidskrift för musikforskning, 91, 173-176. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2007). After Sibelius. Studies in Finnish Music. Nordeuropaforum, 119-122.
- Geisler, U. (2007). Musik - Frauen - Gender. Bücherverzeichnis 1780-2004. Svensk tidskrift för musikforskning, 89. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2006). Ekonomi och musik i 1700-talets Göteborg. Svensk tidskrift för musikforskning, 2006 (88), 106-107. Svenska samfundet för musikforskning, Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2006). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 2006 (88), 106-107. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2005). Mehrsprachigkeit und regionale Bindung in Musik und Literatur. Svensk tidskrift för musikforskning, 87, 141-142. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2004). Music and Nazism. Art under Tyranny, 1933–1945. Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 86, 127-129. Svenska samfundet för musikforskning.
- Mossberg, F. (2004). STM 2004. Svensk tidskrift för musikforskning STM-SJM, 108-109. Svenska samfundet för musikforskning.
- Geisler, U. (2003). Ruth-Maria Gleißner: Der unpolitische Komponist als Politikum. Die Rezeption von Jean Sibelius im NS-Staat. Svensk tidskrift för musikforskning, 85, 89-91. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2002). Eva Helenius-Öberg, Den gamla orgeln i Morlanda kyrka. Ett stycke europeisk orgelhistoria. Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 95-96. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2002). Musiklivet vid de svenska Vasahoven med fokus på Erik XIV:s hov (1560-68). Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 90-93. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2002). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 84, 95-96. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (2002). Recension. Svensk tidskrift för musikforskning, 2002 (84), 90-93. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1998). Friedhelm Krummacher, Musik im Norden. Dansk årbog for musikforskning, 1997 (25), 93-95. Dansk selskab for musikforskning.
- Andersson, G. (1993). Koralpsalmboken 1697. Studier i svensk koralhistoria. Musikforschung, 46 (3), 322-323. Die Gesellschaft für Musikforschung.
- Andersson, G. (1988). Populär musik under 1800-talet. Svensk tidskrift för musikforskning, 69, 172-174. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1984). Beiträge zur Musikgeschichte Nordeuropas. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1984). Die hamburgische Musikorganisation im XVII. Jahrhundert. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.
- Andersson, G. (1984). Krise und Auflösung des Stadtmusikantentums. Svensk tidskrift för musikforskning, 66, 91-100. Svenska samfundet för musikforskning.
Artiklar i facktidskrifter och populärpress (18 st)
- Groth, S. K. & Thysell, A.-C. (2024). Ljudmiljöers relevans och estetik : En rapport från Ljudmiljöcentrum, Lunds universitet. Av Sanne Krogh Groth i samtal med Ann-Charlotte Thysell. Ljudbladet – SAS Svenska akustiska sällskapets tidskrift, 2024, 15-17. Svenska Akustiska Sällskapet (SAS), Svenska akustiska sällskapet.
- Heldt, K. (2024). Kommentar : Die Sprache als moralischer Zeigefinger; oder ist das Vertrauen in den Klang an sich verloren gegangen?. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 16-17.
- Heldt, K. & Wackernagel, B. (2024). "Die Musikgeschichte neu denken" : Pionier:innen der elektronischen Musik beim Heroines of Sound Festival Berlin. Neue Zeitschrift für Musik, 59-61. Schott Music, Schott Music GmbH &Co.
- Brissman, H. (2022). Spaceship Earth : när civilisationskritiken möter ekonomivetenskapen. Salongen – Nettidsskrift for filosofi og idéhistorie. Foreningen Salongen.
- Farnsworth, B. (2022). Eine Erinnerung teilen, ohne auf Sprache angewiesen zu sein : Brandon Farnsworth im Gespräch mit Lisa Nolte und Katharina Rosenberger, den beiden Leiterinnen der Plattform für experimentelle Musik Sonic Matter in Zürich. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 30-35.
- Pasiecznik, M. (2022). Von Product Placement zu kritischem Wissensaufbau : Überlegungen zum Konzert heute. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 16-29.
- Topolski, J. (2022). Kompositions-Essays, Kompositions-Manifeste : Polnische Künstler:innen suchen neue Formen, um musikalisch auf die Realität zu reagieren. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 64-81.
- Heldt, K. (2021). Robić zamiast mówić : Jenny Moore w rozmowie z Katją Heldt. Tłum Szymon Ozimek. Glissando - Magazyn o muzyce współczesnej., 102-110.
- Pedersen, A. H. (2021). Om Spotify, bobler og aural nydelse. Seismograf.
- Heldt, K. (2020). Pionier*innen der elektronischen Musik. field-notes Magazin.
- Heldt, K., Engström, A. & Zimmermann, B. (2020). Editorial. Positionen – Texte zur aktuellen Musik, 9-9.
- Olsson, T. (2020). John Scofield. Jazz : Orkesterjournalen sedan 1933, 20-23. Jazz.
- Groth, S. K. (2016). Godot finns, har funnits och kommer alltid att finnas! : Tamas Ungvary 80 år. Nutida Musik, 261-262, 6-11. Nutida musik.
- Lamberth, M. (2013). Atonalt triangeldrama. Opus : ett klassiskt magasin för musikintresserade, 47, 60-64.
- Lamberth, M. (2013). Horizonic 2012. Nutida Musik, 3-4/2012-13, 84-85. Nutida musik.
- Lamberth, M. (2011). Hundra år av dominans - den västerländska konstmusikens utveckling under 1900-talet. OPUS - Skandinaviens största tidskrift om klassisk musik och opera, 35, 44-50.
- Mossberg, F. (2010). Ljud, tystnad, musik och studier. Ljudbladet – SAS Svenska akustiska sällskapets tidskrift. Svenska akustiska sällskapet, Svenska akustiska sällskapet.
- Andersson, G. (2000). Organister och musikanter i 1600-talets Kalmar. Tidig musik: magasinet för musik från medeltid, renässans och barock, 2000:4, 12-15. Föreningen för tidig musik, Föreningen för tidig musik.
Tidningsartiklar (2 st)
- Eleonorasdotter, E., Abdelhady, D., Bowling, D., Zackari, K., Pressfeldt, V., Chan, S., Borges Freitas, C., Gren, N., Montesino, N., Scharbrodt, O., Eklund, L., Hamnell, B., El-Husseini, R., Öhman, A., Salami, F., Ramasar, V., Jones, B., Mulinari, D., Chahin, H., Dodds, P., Côte, M., Nardi, M. A., Graminius, C., Hinton, J. B., Halberg, S., Leth Gammelgaard, S., Charlesworth, D., Jedeberg, K., Shachat, E., García-Lamarca, M., Andersson, C., Goldman, A. J., Olsson, T., Samper, J. A., Pardo, A., Sarkez, J., Bostan, C., Nikoleris, A., Karlsson, C., Aspeborg, A., Malm, A., Linderoth, K., Mery Karlsson, M., Sager, M., Lundberg, A., Taha, H., Dinc, P. & Ali, N. (2024). ”Studenternas aktivism visar en hoppfull strävan.”. Sydsvenskan. Sydsvenska Dagbladet.
- Andersson, G. (1992). Endast skarprättaren hade lägre lön än kunstpiberen. Stadsmusik i Kristianstad förr. Kristianstadsbladet.
Övrigt (9 st)
- Farnsworth, B. (2024). toruingbot 2.0.1.0.
- Farnsworth, B. (2022). Festival Directors are not the only Music Curators : Thoughts on Curating Musical Context. MINU Festival.
- Heldt, K. (2022). Der Kosmos von Éliane Radigue Etappen einer Musikpionierin : Eine Hommage zum 90. Geburtstag. MaerzMusik.
- Groth, S. K. (2021). ”We went out to steal a bike late one night” : On the harmonious disharmony of noise. Tonometer.
- Groth, S. K. (2017). An Anthropocene Automaton? : On Wayne Siegel's work for computer controlled organ: Celebration. DACAPO RECORDS.
- Lund, T. (2015). Wilhelm Gnosspelius (1809−1887). Kungliga Musikaliska Akademien.
- Lamberth, M. (2012). Franz Liszt - superstar.
- Lindberg, B. & Olofsson, G. (2009). From combating to supporting pop music. The paradox of municipal music education in Sweden 1940 to 2000 : ESA2009 – 9th Conference of European Sociological Associationin the University of Lisbon on Sept. 2nd-5th, 2009.
- Andersson, G. (1996). Schwedische Stadtmusikanten. Westdeutsche Rundfunk.