Kompetensprofil idé- och lärdomshistoria

Utbildning i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet

Vår tid präglas av ständigt snabbare informationsflöde och kunskapstillväxt. I ämnet idé- och lärdomshistoria tillägnar vi oss resurser för orienteringen i den samtida situationen.

Genom analys och problematisering av idéer och kunskaper som historiskt föränderliga fenomen ökar utbildningen förståelsen av aktuella samhällsfrågor och kunskapsintressen. Det kan vara förändringar i världsbilden, framväxten av kunskapen om naturen, den vetenskapliga kunskapens skiftande relationer till religiösa föreställningar eller konkurrerande politiska och filosofiska synsätt. Olika tankesystem placeras i ett historiskt sammanhang. Historien förstås genom de tankar som produceras av varje epok. Vid sidan av kunskaper om specifika idéers uppkomst, spridning och bruk inom olika miljöer, ger utbildningen en insikt i villkoren för idéutveckling och kunskapsproduktion.

Utbildningen i idé- och lärdomshistoria omfattar grundutbildning och avancerad utbildning. Grundkursen kan läsas separat och ger en grundläggande orientering. Den som vill utveckla sina kunskaper och personliga intressen inom ämnet fortsätter med fortsättningskursen och kandidatkursen. Efter avslutad grundutbildning finns möjligheten att ta en masterexamen inom programmet historiska studier med inrikting idé- och lärdomshistoria.

Förståelse av skilda filosofiska, vetenskapliga och kulturella synsätt

  • att anlägga och hantera skiftande perspektiv på centrala frågeställningar
  • att se samband mellan idéer från olika kunskapsområden

Analys av kunskaper och attityder i ett längre perspektiv

  • medvetenhet om idéers och begrepps tidsbundenhet
  • kunskap om långsiktiga trender inom kultur, filosofi och vetenskap

Informationshantering och textanalys

  • att bearbeta och analysera ett omfattande material bestående av exempelvis utredningar, avhandlingar, korrespondens, tidnings- och tidskriftsårgångar
  • att snabbt finna det väsentliga i avancerade vetenskapliga och filosofiska texter

Att tillämpa ett helhetsperspektiv på problemlösning

  • söka i handskriftsarkiv, historiska databaser och pressdatabaser, sovra och sammanfatta
  • omsätta teoretiska kunskaper i praktiken genom analys, tolkning och friläggande av meningssammanhang

Att arbeta självständigt och i grupp

  • skriva artiklar, essäer, vetenskapliga och populärvetenskapliga texter
  • genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar i form av grupparbeten kring analys av idéhistoriska klassiker- och källtexter samt individuella papers/uppsatser och inlämningsuppgifter

  • vetenskapernas utveckling och institutioner
  • politiska ideologier och rörelser
  • förhållandet mellan vetenskap och religion
  • förhållandet mellan vetenskap och samhälle
  • filosofins utveckling och nationella variationer
  • svenska idé- och lärdomshistoriska traditioner
  • antikens och medeltidens kosmologi
  • renässansens och reformationens tänkande
  • den moderna naturvetenskapliga världsbilden
  • upplysningens och romantikens idéer
  • förhållandet mellan kolonialism och rasism
  • modernismen och 1900-talets kultur
  • proteströrelserna efter andra världskriget
  • postmodernismen
  • feminism och genusperspektiv
  • de ekologiska idéerna

Humanister skaffar sig generella kompetenser i sin utbildning utöver de ämnesspecifika. Humanister ...

  • har stor frihet när det gäller att sätta samman en personlig utbildningsprofil; huvudämnet kan kombineras fritt med ett eller flera andra ämnen och utbildningen kan vara antingen tvärvetenskaplig eller specialistinriktad
  • kan jobba självständigt och disciplinerat och utvecklar en vana att jobba mot en deadline
  • kan påbörja, driva och avsluta arbeten och projekt och är vana vid självständigt problemlösande
  • kan förklara komplicerade akademiska texter och forskning på ett lättförståeligt vis
  • har ett utvecklat kritiskt tänkande och behärskar diskussion, argumentation, reflektion och analys
  • kan handskas med stora mängder data, bedöma risker och dra slutsatser
  • har förmåga att snabbt inhämta information och effektivt granska den samt är vana vid källvärdering och källkritik
  • kan skriva rapporter, såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga

  • sakkunniga
  • utredare
  • kultur- och vetenskapsjournalister
  • handläggare
  • lärare
  • forskare
  • författare
  • konsulter

... och inom

  • tankesmedjor
  • arkiv, bibliotek och museer
  • organisationsväsen

  • trend- och omvärldsanalys
  • utredningar
  • utvärderingar
  • kulturmöten
  • företags- och organisationshistorik
  • faktaframställning och textproduktion
  • populärvetenskapliga framställningar
  • informationssökning
  • historiska perspektiv

... då ska du anställa en idéhistoriker!

Omslagsbild med en staty som håller i en bok.

Kompetensprofilen finns också som tryckt folder

Välkommen att hämta ditt exemplar hos studievägledarna på Institutionen för kulturvetenskaper.

Examen

En filosofie kandidatexamen består av universitetsstudier i tre år på grundnivå, varav tre terminer (1,5 år) i ett huvudämne (huvudområde). Beroende av vad man kombinerar sitt huvudämne med skaffar man sig kompetenser för olika yrken/yrkesområden.

En filosofie masterexamen består av två års studier på avancerad nivå.

Läs mer om vägar till examen på webben:
www.kultur.lu.se/examen

 

Är du intresserad av att läsa idé- och lärdomshistoria?

Klicka här för att läsa mer om grundkursen.

Sidansvarig: Asa.Lundgrenkultur.luse | 2023-09-19