– Ett av flera syften med min bok är att demonstrera för musikvetare hur mycket de har att vinna på bred och djupgående kontextualisering – och för idéhistoriker, konsthistoriker, litteraturvetare, teologer med flera att även symfonier och annan instrumentalmusik kan vara med i leken när människan försöker bli klok på sig själv och sin plats i världen. Alfvén skrev ”världsåskådningsmusik”, säger författaren och musikvetaren Tobias Lund.
Konkret analyseras Alfvéns musik från decennierna omkring år 1900 parallellt med en undersökning av hans musikaliska, litterära, konstnärliga och filosofiska preferenser, samt av hans umgänge med bildkonstnärer (Alice Nordin, Carl Milles, Anders Zorn, Gustaf Ankarcrona, Robert Thegerström), författare (Verner von Heidenstam, Karl-Erik Forsslund, Amelie Posse, Ernest Thiel) och ideologer och folkbildare (Ellen Key, Anton Nyström).
"Speltoken: Hugo Alfvén och rosens klang" och ges ut av Gidlunds förlag och ingår i Odeums (LU) och Kungliga Musikaliska akademiens skriftserier.