Petra Preisler har spikat sin avhandling

Publicerad den 23 mars 2026
Petra spikar sin avhandling. Foto.

Petra Preislers avhandling i konsthistoria och visuella studier, ”Rum för reflektion. Om sjukrummet i det nordiska måleriet mot 1800-talets slut”, spikades 20 mars 2026. Disputationen äger rum den 17 april kl. 13.15 i LUX:C121.

Opponent är professor Andrea Kollnitz, Stockholms universitet.

Rum för reflektion. Om sjukrummet i det nordiska måleriet mot 1800-talets slut

Petra Preisler

I denna avhandling undersöks mötet med ett antal verk föreställande sjukrum målade av nordiska konstnärer mot 1800-talets slut. För att förstå den intensiva närvaro som utmärker dessa möten undersöks verken som sekulära andaktsbilder. Avhandlingens kärna utgörs av verk av Edvard Munch, Helene Schjerfbeck, Christian Krohg, Ejnar Nielsen, Georg Pauli, Eva Bonnier och Carl Larsson.

Avhandlingens blick grundar sig i olika teoretiska infallsvinklar som förenas genom den betydelse som tillägnas mötet med verket utifrån såväl närvaro som kvarvaro, vilket i sammanhanget ska förstås som ett rörelsemönster mellan ett sökande och tolkning. I tillägg skärps avhandlingens blick utifrån en förståelse för hur senmedeltidens andaktsbilder fungerade. Genom att bryta ner dessa bilder har en tematik vuxit fram som återspeglas i det sena nordiska 1800-talets måleri och som betonar frågor som har att göra med empati, fragment, minne, ljus och tid. Avhandlingen ramas in av en berättelse som berör individen och den transcendenta längtan som var påtaglig mot 1800-talets slut. Således lyfts frågor som har att göra med ensamhet, sårbarhet och olika former av gemenskaper. Detta ramverk utvecklas i två olika steg. I ett första steg undersöks ett större material för att förstå vilka berättelser tidens sjukrum är bärare av men också vilka berättelser som skapas i mötet med dessa verk. Därefter görs postkritiska läsningar av sju olika verk för att expandera förståelsen för delar av dessa berättelser.

Avhandlingens resultat utgörs av ett metodologiskt bidrag till den historieskrivning där mötet med verket bildar utgångspunkten. Genom denna tillämpning bidrar avhandlingen samtidigt till rikare och mer nyanserade och delvis också helt nya tolkningar av några verk som är centrala i forskningen om det nordiska 1800-talets måleri.