Sarah Vorminder har spikat sin avhandling

Opponent är universitetslektor Staffan Granér, Göteborgs universitet.

Det stängda landskapet. Stängselskyldighet och organiseringen av jordbruket i Sverige under 1700- och 1800-talen

Sarah Vorminder

Fram till 1700- och 1800-talets skiftesreformer var hägnader oumbärliga för hur svenska byar organiserade sina gemensamma betespraktiker. Därför har såväl hägnaden som det rättsliga ramverk som strukturerade upp när, var och hur hägnaden skulle uppföras – lagen om stängselskyldighet – tillskrivits stor betydelse för bykollektivet i svensk historia. Skiftesreformerna innebar att bykollektivet bröts upp, både socialt och fysiskt i landskapet. I och med detta menar jag att hägnaden skulle få nya funktioner.

Den här avhandlingen utforskar relationen mellan hägnader som verktyg och idéer om privat äganderätt i Sverige under 1700- och 1800-talen. Med utgångspunkt i bland annat riksdagsdebatter och förordningar som tillkom under perioden undersöker avhandlingen förändrade rättsuppfattningar, normer och konflikter kring frågor om ägande, markanvändning och bygemenskap. Skiftesreformerna ses ha framkallat ett behov av förändringar i det rättsliga ramverket kring hägnaderna, särskilt eftersom skiften förknippades med höga hägnadskostnader. Avhandlingen visar hur stängselskyldigheten återkommande användes som statlig ”reformstrategi” för att sprida ut dessa kostnader, underlätta för individuell företagsamhet och samtidigt upprätthålla ordningen på landsbygden. Parallellt belyser studien de mångfacetterade sätt som hägnaden fångades upp i den samtida diskursen om privat äganderätt och jordbruksförbättring, där hägnaden lovade större friheter och rätten att få exkludera utomstående från privat mark. Genom att klarlägga vilken roll hägnader och regleringen av dem spelade i reformen av svenskt jordbruk bidrar avhandlingen med nya perspektiv på den agrara omvandlingsprocess som kännetecknar perioden.