Spikning: Robert Thavenius – Männen och målningarna. Nationalmuseum som konsekrerande institution 1885–1920
Roberts Thavenius avhandling i konsthistoria och visuella studier, spikades 20 oktober 2023. Disputation äger rum fredag 17 november 2023, kl. 13.15 i LUX rum C121, Helgonavägen 3. Opponent är docent Karin Sidén, Prins Eugens Waldemarsudde.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Männen och målningarna. Nationalmuseum som konsekrerande institution 1885–1920.
Doktorsavhandlingen ger inblick i en betydelsefull konsekrerande beslutsprocess inom det svenska konstfältet under perioden 1885–1920. Den analyserar de sociala struk¬turer som bar fram Natio¬nal-museums inköpsnämnds och museinämnds årliga beslutsförslag till Kungl. Maj:t om vilka oljemålningar, skapade av vid tiden levande svenska konstnärer, som skulle inlemmas i samlingarna och vilka som skulle exkluderas. Genom att analysen av processen omfattar så pass långt tidsspann ges förutsättningar för kunskap om förändringar såväl inom det sociala nätverket som vilken konst som valdes.
Under åren 1885–1900 var professorer från Kungl. Akademien för de fria konsterna aktiva inom National¬museums museinämnd och inköpsnämnd och deras konstverk fanns inte sällan med i museets förvärvslistor. Efter 1885 riktade Opponenterna och Konstnärsförbundet uttrycklig kritik mot hur verksamheten bedrevs inom Konstakademien och National¬museum. Inledningsvis var deras medlemmar också missgynnade av Nationalmuseums inköpsnämnd. Detta förhållande förändrades dock successivt samtidigt som den akademiska konstens betydelse minskade.
Konstakademiens utbildning hade länge utgjort en självklar inledning för formandet av svenska konstnärers konstnärskap och mycket av såväl professorernas som reformvännernas måleri präglades av det franska juste-milieu-måleriet. Landskapsmåleriet var framträdande och därefter intog porträtt- och modellmåleriet en stark ställning. Genremotiv från enkla hem och lantliga miljöer var populära under periodens tidigare del. Samtidigt var frånvaron av innerstadshem, såväl välbeställda som av arbetarklass, tydlig. Stillebenmåleri förekommer endast marginellt.
När Konstnärsförbundet startade sin första utbildning 1890 skapades ett betydelsefullt alternativ till Konstakademien. På förbundets tredje skola (1905–1908) möttes en ny generation konstnärer för vilka färgen och det estetiska måleriet kom att bli centralt i utvecklandet av personliga konstnärskap som sammantaget lade grund för svensk modernism.