Annelie Månsson Hassby – antikvarie på Helsingborgs museum
Efter examen 2014 från masterprogrammet i ABM, med inriktning mot museologi, fick Annelie en projektanställning som sen ledde fram till jobbet på Helsingborgs museum. Där arbetar hon idag som antikvarie med digital inriktning.
Sina studier påbörjade Annelie 2011 och då var det en helt annan yrkesbana hon såg framför sig.
– När jag började plugga år 2011 hade jag jobbat ett par år i butik och sedan gått på folkhögskola i ett år, där jag gick en skönlitterär skrivarlinje. Då hade jag någon tanke om att jag ville skriva essäer eller åtminstone essäistiskt i mitt yrkesliv. Så jag landade in i litteraturvetenskap, och därefter i ämnet etnologi.
– Etnologin hade liksom allt det jag älskade: berättelserna, livshistorierna, djupdykningarna och det grundade och jordnära. Det var egentligen där jag hittade museispåret, genom ett studiemoment om tingens metod – att hitta ledtrådar i fysiska objekt och leta fram deras historia.
Efter att ha läst etnologi påbörjade Annelie 2012 masterprogrammet i ABM med inriktningen museologi. Men hon lät sig också inspireras av andra ämnen och kurser och läste parallellt fristående kurser.
– Jag visste att jag ville arbeta på ett museum eller någon motsvarande plats redan under etnologin, så jag försökte att skapa en bra grund att stå på inom det fältet. Parallellt med mina övriga studier läste jag till några andra ämnen: paleografi, lite konstvetenskap, kulturgeografi och arkivvetenskap. Jag läste ett gäng fristående kurser, framför allt för att jag var intresserad av ämnena – mycket handlade faktiskt om det under studietiden. Det märker jag att jag har nytta av nu. Det är från de kurserna mycket av min specialkunskap kommer och det kan jag utveckla i min tjänst som antikvarie.
Arbetet på Helsingborgs museum är som antikvarie med digital inriktning. Men vad innebär det egentligen?
– Tjänstebeteckningen döljer egentligen en massa saker. Jag började mitt arbete som föremålsregistrator, men fick samtidigt ansvaret för museets samlingsförvaltningssystem Carlotta och för museiarkivet. Efterhand som åren gick blev mitt arbete mer och mer styrt mot förvaltning av digitala resurser och digital förmedling, så år 2023 gjordes min tjänst om för att öppna upp för mer arbete i det fältet. Då togs ansvaret för arkivet bort, men i mångt och mycket gör jag samma sak.
– I mitt arbete idag ingår ansvar och administration av våra digitala system, kontaktperson inom informationssäkerhet, dataskydd och upphovsrättsfrågor, arkivassistent och rena antikvarieuppgifter som ärendehantering, samlingshantering, visningsverksamhet osv.
Vägen till arbete för Annelie visar vikten av kontakter och nätverk i branschen och att vara tillgänglig när en möjlighet uppstår samt att vara öppen för kompetensutveckling och fortbildning.
– Jobbet fick jag egentligen efter en rad trevliga sammanträffanden: jag bad en lärare vid utbildningen som också arbetade på museet om hon kunde rekommendera mig för chefen, varpå jag fick en projektanställning där jag inventerade ett museimagasin och gjorde ett gallringsunderlag utifrån det. När det projektet avslutades föll det sig så att en kollega skulle gå i pension och hennes tjänst skulle revideras efter nya behov inom verksamheten. Jag blev tipsad om att söka jobbet, men också att läsa lite arkivvetenskap för att bli aktuell. Så jag tog en halvtermin med arkivvetenskap, efter vilken jag kom på intervju och sedan fick jobbet. Sen dess har jag varit kvar. Det var 2015.
I arbetet har Annelie stor nytta av den kunskap hon fått genom alla sina olika utbildningar och fristående kurser.
– Som jag redan nämnt har jag haft väldigt stor nytta av de fristående kurser jag läst. Det andra ingår liksom i museipaketet, men de fristående kurserna gör att jag har lite spetskompetens som inte finns överlag. Jag tänker främst på paleografi, arkivvetenskap, konst- och dräkthistoria. Där har jag haft nytta av den sakkunskap som kommit med det, och handhavandet av vissa material och föremål.
Från masterprogrammet i ABM lyfter Annelie särskilt fram de kunskaper hon fick om databaser som särskilt värdefulla. En kunskap som hon under studierna inte såg den direkta nyttan med, men som nu är av stor vikt för hennes arbete.
– Under ABM-utbildningen ingick väldigt många värdefulla delkurser och moment som jag kunnat använda. Den stora skillnaden mellan utbildningen och jobbet är egentligen främst att på jobbet gör man inte saker på riktigt samma sätt. Saknar jag en kompetens finns den att tillägna sig genom kollegor och ledning. Men den delkurs, ursäkta till kursledarna, som jag inte trodde att jag skulle få användning av är databaskursen. Jag förstod inte riktigt varför den ingick i museispåret. Det är ju inte datorer vi pysslar med. Men ack, så fel jag hade. Den kursen var kanske den mest värdefulla för mitt jobb idag – tack vare den har jag fått insyn i samlingsförvaltningssystem, vilket faktiskt till syvende och sist är museets hjärna. Och hjärta, om jag ska parafrasera samlingschefen vid Statens museer för världskultur. Idag är det systemet Carlotta som ligger mig närmst om hjärtat i min tjänst.
– Jag tror verkligen att det finns något enormt i hur vi kan hantera data och information genom våra samlingsförvaltningssystem. Genom att länka samman och skapa sammanhang över våra institutionsgränser, genom att skapa förutsättningar för återanvändning av information av externa aktörer som spelutvecklare, utbildningsledare och lärare, inom vård och omsorg, ja – you name it, så kan vi skapa värde som går bortom våra egna väggar och våra egna samlingar. Det är då vi blir en samhällskugge – inte när vi sitter på egna kammare och gör vår grej. Det är såklart också viktigt – alla utställningar, visningar, vårt kunskapande och våra besökare – men genom informationen kan vi skapa ett motstånd mot historielöshet, antidemokrati och trångsynthet. Och mot ett sådant demokratiskt delningslandskap hoppas jag kunna arbeta resten av mitt yrkesliv.
Publicerat 2025-11-07.
