Grattis Ingrid Dunér – nydisputerad i idé- och lärdomshistoria

Publicerad den 16 februari 2024
Opponent och Ingrid sitter i disputationssalen. Foto.

Stort grattis till Ingrid Dunér som 16 februari disputerade i idé- och lärdomshistoria med avhandlingen Controlling Destiny. Julian Huxley’s Post-Darwinian Evolutionism and the History of Transhumanism. Opponent var professor Steve Fuller, University of Warwick.

Controlling Destiny. Julian Huxley’s Post-Darwinian Evolutionism and the History of Transhumanism

Transhumanism är idag en intellektuell, politisk och social rörelse som förespråkar användandet av teknik för att förbättra och utöka människans egenskaper och styra mänsklighetens fortsatta evolution. Controlling Destiny utforskar transhumanismens historia genom en studie av evolutionsbiologen Julian Huxleys (1887–1975) post-Darwinistiska evolutionism och hans idéer om människans växande förmåga att kontrollera sin egen evolutionära framtid.

Julian var bror till författaren Aldous Huxley och sonson till Thomas Henry Huxley. Utbildad i Oxford blev han bland annat år 1913 professor i biologi på Rice Institute i Houston, Texas och år 1945 UNESCO:s förste generaldirektör. Huxley var övertygad om att mänskligheten med vetenskapens och teknikens hjälp kunde och behövde förbättras. Han myntade begreppet transhumanism på engelska och försökte hela sitt liv torgföra den ”framtidsreligion” han ansåg att mänskligheten var i behov av. Han skrev en stor mängd essäsamlingar och populärvetenskapliga böcker, i vilka han utvecklade sina idéer. Denna litteratur, tillsammans med Huxleys privata arkiv, utgör huvudmaterialet för avhandlingen. Avhandlingen undersöker hur och varför Huxley utvecklade sin transhumanism, genom att placera tänkandet inom ramarna för hans vetenskapliga och sociopolitiska kontext, där han tillsammans med bland andra H. G. Wells, Aldous Huxley, Bertrand Russell och J. B. S. Haldane utbytte idéer om vad mänskligheten är och drömmar om vad den skulle kunna bli.

Strax efter att Huxley dött, skulle transhumanismen komma att växa till en större social rörelse. Avhandlingen undersöker kopplingarna mellan denna nya ”transhumanism 2.0” och Huxleys ursprungliga vision, genom att spåra de intellektuella rötterna till de nya transhumanisterna på 1970-talet, 1980-talet och 1990-talet. Studien diskuterar kontinuitet och diskontinuitet i tänkesätt, men särskild hänsyn till centrala idéer om kontroll, medveten evolution och det posthumana, och med intresse för vilken människosyn och uppfattning om mänskligheten som speglas i argumenten för transhumanismens möjligheter. Ett huvudtema är den existentiella svårigheten med Darwinismen, ett annat en under 1900-talet pågående ”framtids-chock”.

Genom att förklara Huxleys roll inom transhumanistiskt tänkande och hans inflytande på en ny generation futurister bidrar studien till en mer sammanhängande förståelse av transhumanismen, dess historia och sambandet mellan transhumanism och äldre projekt för människoförbättring. Det bidrar också till förståelsen för hur transhumanismen blev ett mera utbrett sätt att tänka om människan och hennes framtid i vår samtida teknokultur.

Mer om avhandlingen i Forskningsportalen.