Humanioras samhällsrelevans i Sverige 1945-1980

Syftet med projektet är att diskutera och analysera humanioras samhällsrelevans med utgångspunkt från humanisternas intellektuella ideal och praktiker i förhållande till samhällsutvecklingen samt vilken roll och vilka funktioner som tillskrevs humaniora av externa intressenter. Betoningen ligger på humanisters intresse för samhällsutveckling, snarare än på de humanistiska ämnenas interna förlopp. Projektet har en relevans och koppling till den aktuella forskningen och debatten kring humaniora, t.ex. forskningsprojektet ”Humanisterna och framtidssamhället”, studentprojektet ”Projekt Athena” och Svenskt Näringslivs rapport ”Konsten att strula till ett liv”.
Projektet är en vidareutveckling av min avhandling "Mellan nation och omvärld" (2010) som bland annat innehåller ett kapitel om Humanistiska fonden (grundad 1927), en organisation som kom att utgöra en föregångare till Humanistiska forskningsrådet, som bildades 1959.
Projektets frågeställningar lyder: Vilka synsätt hade humanistiska forskare på humanioras roll i samhället i Sverige under perioden 1945-1980, och vilka intellektuella ideal manifesterades i anslutning till deras självbild under perioden? Vilken roll och vilka funktioner tillskrevs humaniora i samhället av externa intressen såsom politik, förvaltning, näringsliv och kultur?

Böcker (1 st)

• Brissman, H. (2010). Mellan nation och omvärld : debatt i Sverige om vetenskapens organisering och finansiering samt dess internationella och nationella aspekter under 1900-talets första hälft. Minervaserien, 15. Division of History of Ideas and Sciences. Doktorsavhandling.

Artiklar (1 st)

• Brissman, H. (2015). Debatt intellektuella ideal - en ständig tvistefråga. RIG Kulturhistorisk Tidskrift, 98, 101-108. Föreningen för svensk kulturhistoria.
  • Extern fulltext (Nytt fönster)

Bokkapitel (4 st)

• Brissman, H. (2008). ”Ingenjörsvetenskapsakademien as a ’Boundary Organisation’”.
• Brissman, H. (2005). En hjälpande hand? Svenska Läkaresällskapets engagemang för det tyska folket efter första världskriget. I Mai-Brith, S. (Red.) (pp. 278-298). Centrum för Tysklandsstudier.
  • Fulltext (Text - Nytt fönster)
• Brissman, H. (2005). Teoretiska aspekter på vetenskapligt samarbete i Europa under perioden 1870-1914. I Önnerfors, A. (Red.) (pp. 53-67), 30. Centrum för Europaforskning, Lunds universitet.
• Brissman, H. (2003). Deutsche Beziehungen: Wissenschaftliche Gesellschaften und Akademien im Schatten der Weltpolitik. I Frank-Michael, K. (Red.) (pp. 287-298), 5. Schriften des Centers für deutsch-dänischen Kulturtransfer.

Artiklar i facktidskrifter och populärpress (2 st)

• Brissman, H. (2004). När engelskan tog kommandot i skolan. Tvärsnitt, 1, 50-59. Vetenskapsrådet.
• Brissman, H. (1991). Trots allt!: en tidnings kamp mot överheten. Folkets Historia, 4, 17-22. Riksföreningen för Folkets Historia.