Ämnet för min avhandling är evolutionsbiologen Julian Huxley (1887-1975), bror till författaren Aldous Huxley och sonson till Thomas Henry Huxley. Utbildad i Oxford, blev han senare bl.a. 1913 professor i biologi på Rice Institute i Houston, Texas och 1945 UNESCO:s förste generaldirektör.

Mitt syfte är att undersöka Julian Huxleys idéer om självmedveten evolution, evolutionshumanism och hans tro på att mänskligheten med vetenskapens och teknikens hjälp kunde – och behövde – förbättras, genetiskt eller med andra medel. Julian Huxley myntade begreppet transhumanism och utvecklade i anknytning till det en ideologi. Min avsikt är att undersöka vilka centrala idéer han framhöll i anknytning till sin transhumanism och vilken människosyn eller uppfattning om mänskligheten som speglas i hans argument för dess möjligheter. Speciellt intressant är idén om mänsklig kontroll över omgivningen och sin egen utveckling. Kontroll- (eller styrnings)begreppet kommer därför att vara centralt för min forskning.

Dagens biologisk-tekniska och biomedicinska forskning ger upphov till existentiella och etiska frågor om människans förmåga att påverka sin omgivning och sig själv. Det är viktigt att undersöka de idéhistoriska linjer som kan hjälpa förståelsen för kontinuiteter och olikheter mellan dagens genetiska ingenjörskonst och dagens biopolitiska debatt och det tidiga 1900-talets eugeniska projekt. 

Böcker (1 st)

• Wållgren, I. (accepted/in press). Mao i Sverige : Den svenska maoismen 1963-1986. Dialogos.

Förord (1 st)

• Wållgren, I. (2015). Förord. Trut Publishing.

Tidningsartiklar (1 st)

• Enkvist, I., Henrekson, M., Ingvar, M. & Wållgren, I. (2017). Synen på kunskap är svenska skolans största problem. Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet.
  • Extern fulltext (Begränsad tillgång - Nytt fönster)

Övrigt (1 st)

• Wållgren, I. (2012). Johan Ekeblad : Kulturskridning, mentalitet, genre. Masteruppsats.
  • Extern fulltext (Nytt fönster)