Person
Universitetslektor
- Avdelningen för idé- och lärdomshistoria
- Institutionen för kulturvetenskaper
Kontaktinformation
E-post monica.libellkultur.luse
Telefon 046–222 09 48
Besöksadress
Helgonavägen 3, Lund
Postadress
Box 192, 221 00 Lund
Internpost hämtställe 30
Lärare och forskare i idé-och lärdomshitoria. Jag skrev min avhandling inom området historiska moralteorier, där jag undersökte djuretik hos tre tyska intellektuella under 1800-talet: filosofen Arthur Schopenhauer, antivivisektionisten och läkaren Ernst Grysanowski samt filosofen, läkaren, teologen och missionären Albert Schweitzer (Nobelpriset 1952).
Jag har behållit mitt intresse för djuretik men även jobbat med medicinhistoria, begreppshistoria och ganska nyligen antikens idéhistoria.
För närvarande jobbar jag dels med begreppet antropomorfism som en förlegad positivistisk position och dels med ett större projekt om idén om människan och hur hon tolkats i 1700-talets debatt om Homo sapiens och i människorättstanken. Teoretiskt utgår jag från ett posthumanistiskt perspektiv där människan idémässigt kontrasteras mot djuret. Denna dikotomi som har kluvit människan i själ och kropp har följt förståelsen av människan genom hela den västerländska idéhistorien och kvarstår än idag.
Forskning
Min profil i Lunds universitets forskningsportal
Jag jobbar med två projekt som är begreppsligt relaterade. Den första är antropomorfism. Jag behandlar antropomofism i relation till djur ur vetenskapsteoretiskt och idéhistoriskt perspektiv. Inom vetenskaper som studerar djur finns sedan länge en het debatt kring hur man ska tolka djurs beteende och vilka förmågor man kan tillskriva dem. Kan man beskriva djurs egenskaper på ett objektivt sätt, ungefär som övriga naturfenomen eller är djur styrda av känslor och intentioner som vi bara kan närma oss på ett subjektivt sätt? Antropomorfism utgör i denna debatt ett centralt begrepp där ena sidan anklagar den andra för att övertolka djurs handlingar och förmänskliga dem medan den andra sidan tillskriver den första ett fruktlöst mekanistiskt betraktelsesätt som inte kan resultera i någon djupare förståelse av djur.
Det andra begreppet jag intresserar mig för är avhumanisering. Medan antropomorfism kan ses som utvidgad inkludering av andra i den mänskliga sfären, innebär avhumanisering dess motsats, ett uteslutande av individer ur den mänskliga sfären. Undersökningen utgår från 1700-talet och dess debatt kring människan, hennes väsen och ärende i världen. Jag undersöker hur man kan förstå Linnés begrepp kategoriseing av människan, Homo sapiens, och hur människo-begreppet kan förstås i upplysningstidens debatt om mänskliga rättigheter.
Böcker (2 st)
- Libell, M. (accepted/in press). Dehumanization : The Creation of the Other.
- Libell, M. (2001). Morality Beyond Humanity : Schopenhauer, Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics. Ugglan. Mineravserien, 4. History of Science and Ideas. Doktorsavhandling.
Artiklar (4 st)
- Libell, M. (2007). Florman och anatomiska samlingen i Lund. Historielärarnas Förenings Årsskrift. Historielärarnas förening.
- Libell, M. (1998). Schopenhauer's view on animals. Schopenhauer-Jahrbuch.
- Libell, M. (1998). Tankeexperimentet som metod inom filosofin. Ugglan, 47-60. Idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.
- Libell, M. (1996). Är Peter Singer fascist?. Filosofisk tidskrift. Thales.
Bokkapitel (7 st)
- Libell, M. (accepted/in press). “Blond flowing hair”, “tumid lips,” “rigid posture”, and “choleric temperament” : Universal aspirations and racial asymmetries in Linnaeus' definition of Homo sapiens. I Potoutenko, K. (Red.) European Conceptual History Series, Hellenes and Barbarians : Asymmetrical Concepts in European Discourse. Berghahn Books.
- Libell, M. (2014). Seeing Animals. Anthropomorphism between Fact and Function. I Andersson-Cederholm, E., Björk, A., Jennbert, K. & Lönngren, A.-S. (Red.) Exploring the Animal Turn. Human-Animal Relations in Science, Society and Culture (pp. 141-153). Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.
- Libell, M. (2010). Från kolonialism till posthumanism - en historiografisk reflektion över humanioras djurstudium. I Nordin, S. & Tunlid, A. (Red.) Djurens idéhistoria. Bokförlaget Nya Doxa.
- Libell, M. (2008). Medicinens väg - från konstform till naturvetenskap. I Broberg, G. (Red.) Til att stwudera läkedom. Tio studier i svensk medicinhistoria (pp. 315-336). Sekel Bokförlag.
- Libell, M. (2005). A Mirror of Myself? Monist and Dualist views of Animals. I Marie, M., Edwards, S., Gandini, G., Reiss, G. & von Borell, E. (Red.) Animal Bioethics. Principles and Teaching methods. Wageningen Academic Publishers.
- Libell, M. (2005). Djur och människa - kan vi fördjupa relationen. I Johansson, B. (Red.) Djuren - i människans klor. Formas.
- Libell, M. (2004). Der Begriff der Zivilisation in der deutschen antivivisektionistischen Diskussion. I Brenner, A. (Red.) Tiere Beschreiben.
Konferensbidrag (1 st)
Recensioner (3 st)
- Libell, M. (2018). Book review of James Carleton Paget; Michael J. Thate (editors): Albert Schweitzer in Thought and Action. A life in Parts. Isis, 109, 206-207. University of Chicago Press.
- Libell, M. (2005). Recension av Niklas Cserhalmi: Djuromsorg och djurmisshandel 1860-1925. Lychnos. Lärdomshistoriska samfundet, Uppsala universitet.
- Libell, M. (2005). Recension av Sofia Ling: Kärringmedicin och vetenskap. Sjuttonhundratal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies. Sällskapet för 1700-talsstudier.
Undervisning
Universitetslektor
- Avdelningen för idé- och lärdomshistoria
- Institutionen för kulturvetenskaper
Kontaktinformation
E-post monica.libellkultur.luse
Telefon 046–222 09 48
Besöksadress
Helgonavägen 3, Lund
Postadress
Box 192, 221 00 Lund
Internpost hämtställe 30