Munskydd, sociala medier och långtidscovid – det har vi lärt oss av pandemin

Publicerad den 10 december 2021
gammal karikatyr av smittkoppsvaccinet. Illustration
Susanne Lundin, professor i etnologi, menar att det alltid funnits ett motstånd mot det okända. I den här karikatyren är det smittkoppsvaccinet som ifrågasätts eftersom det befarades få horn och svansar att växa fram. Illustration: James Gillray

Slutrapporten ”Vad kan vi lära av pandemin” från Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, belyser de medicinska konsekvenserna av pandemin och vad vi kan dra för lärdomar av den. Men även att det finns gott om berättelser och vittnesmål i sociala medier.

Enligt Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet som också medverkat i rapporten, flyttade patienterna och deras berättelser istället ut i sociala medier. Vittnesmål på Facebook, Twitter och Instagram har därför legat till grund för SIFO-undersökningar och andra studier som lett till kunskap om hur patienterna känt sig bemötta av sjukvården och problematiken kopplad till långtidscovid.

Susanne Lundin säger att konspirationsteorier kan växa sig starka om man inte förstår att nå alla grupper i samhället, till exempel de som av ideologiska eller kulturella skäl tar avstånd från rådande normsystem, socialt utsatta grupper eller invandrare som inte kan språket På samma vis krävs riktade insatser för att motverka utanförskap för äldre som inte har tillgång till de digitala arenorna där merparten av information ges.

– För att veta hur vi ska hantera den här typen av frågor i framtiden måste vi möta frågorna brett. Det visar att det är viktigt med flervetenskapliga samarbeten och att studera problemen ur såväl medicinska som sociokulturella perspektiv, säger Susanne Lundin.

Läs hela artikeln från Medicinska fakulteten här: https://www.medicin.lu.se/artikel/munskydd-sociala-medier-och-langtidscovid-det-har-vi-lart-oss-av-pandemin.