Spikning: Lisa Olsson Dahlquist – Folkbildning för delaktighet. En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid

Lisa Olsson Dahlquists avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, spikades 10/5 2019. Disputation äger rum 7/6 2019 kl. 10.15, i sal B251, LUX, Helgonavägen 3, Lund. Populärvetenskapliga sammanfattning: Folkbildning för delaktighet. En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid Den här avhandlingen handlar om folkbibliotekets demokratiska och folkbildande roll i en samtid där kunskaps- och kulturinstitutioner, liksom samhället i stort, på många sätt präglas av förändringar kopplade till digitalisering. Genom en etnografisk studie undersöks hur demokrati och delaktighet kan förstås som ett görande genom folkbildning på bibliotek. I fokus för studien står tre biblioteksverksamheter som på olika sätt arbetar med att öka människors digitala färdigheter, informationskunnighet och delaktighet i samhället. Avhandlingen visar att det digitala medie- och informationslandskapet ställer nya krav på individer när det gäller att kunna hantera såväl digitala redskap som stora informationsmängder. Biblioteken har idag blivit en plats dit många vänder sig för att få hjälp att hantera vardagliga digitala ärenden som kommunikation med myndigheter och andra offentliga verksamheter, men också för att delta i olika former av lär- och skapandeverksamheter. Delaktighet framträder i relation till verksamheterna både som en möjlighet till bildning och som ett krav från det omgivande samhället. Avhandlingen visar också att biblioteken under hösten 2015, då ett stort antal flyktingar sökte skydd i Sverige, fick en betydelsefull roll i att tillgängliggöra wifi och digitala kommunikationsredskap. Därigenom stärktes de nyanländas kommunikativa handlingsutrymme och det blev också ett sätt för biblioteken att arbeta med mänskliga rättigheter i praktiken. Bibliotekens arbete med att verka för delaktighet genom ny informations- och kommunikationsteknologi bidrar till att forma och omforma bibliotekets institutionella identitet på flera sätt. Avhandlingen visar att i tider av ökade klyftor och polarisering kan den folkbildande identiteten och biblioteket som en del av en social infrastruktur behöva framhävas ytterligare.