Sveriges första tryckfrihetsförordning nytt världsminne
Vid ett sammanträde i Paris den 18 maj beslutade Unesco att föra upp Sveriges tryckfrihetsförordning från 1766 i förteckningen över världsminnen. Förordningen inrättade världens första lagskyddade tryckfrihet och den knäsatte offentlighetsprincipen, som ger medborgarna tillgång till allmänna handlingar upprättade av myndigheter och beslutande församlingar.
Nomineringsunderlaget till det nya världsminnet har författats av Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper och ledamot i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Unesco:s program för Världsminnen (Memory of the World), som i år fyller 30 år, uppmärksammar världens dokumentarv, i första hand arkivhandlingar och bibliotekssamlingar som anses ha global betydelse och besitta enastående universella värden.
Det nya världsminnet inkluderar dokument som förvaras på Riksarkivet och Kungliga biblioteket. På Riksarkivet återfinns handlingarna från det noggranna utredningsarbete vid riksdagen 1765–1766 som föregick lagens antagande. På Kungliga biblioteket finns den mest omfattande samlingen av de många politiska pamfletter som blev den omedelbart mest påtagliga effekten av tryckfrihetsförordningen.
Den första tryckfrihetsperioden blev kort. Redan 1772 ströps den politiska opinionsbildningen i och med Gustav III:s statskupp och två år senare införde kungen en ny och mer restriktiv förordning. Tillsammans beskriver dokumentet i världsminnet lagens framväxt och verkan, men också hur sköra grundläggande mänskliga rättigheter kan vara.
Hör Jonas Nordin tala om det nya världsminnet i Vetenskapsradion Historia P1.
Svenska Unescorådets pressmeddelande om det nya världsminnet.